Exteriör stilepok |
|
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Skiftesverk, Bulhus (?), Stolpverk (?) |
Grund / Sockel |
Sockel: Cementputs |
Fasadmaterial |
Ljusrosa spritputs från 1986 |
Övriga fasaddetaljer |
Ursprunglig profilerad vit gesims, fotränna i plåt. |
Fönster |
Kopplade utåtgående tvåluftsfönster från 1986 med sex rutor, indraga i fasaden, fönsterstorleken har minskats sedan 1890-talet. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
Skivdörr från 1986 med spegelfält och kvadratisk spröjsad ruta, skärmtak av korrugerad plåt. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Sadeltak, valmat |
Taktäckmaterial |
Svart plåt |
Takplåttyp |
Enkelfalsad |
Takplåtstyp 2016 |
Skivtäckt, svart, enkelfalsad. Lagt med en halv plåts förskjutning. Troligen ett något äldre tak. |
Takutbyggnad |
Saknas |
Skorsten |
En plåtklädd skorsten med profilerat krön |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett bostadshus i två våningar och källare, med en trästomme i skiftes- eller stolpverkskonstruktion under ett plåttäckt valmat sadeltak. I byggnadens norra del ingår ett skiftesverkshus från 1700-talet. På 1870-talet hade detta hus brutet tak med en inredd övervåning. Den nedre delen var reveterad med undantag för hörnstolpar och mötare. Huset låg på en hög stensockel, hade en brant trappa mot Strandgatan och dess fönster var fyrkantiga med mittpost och fyra rutor. Den nuvarande omfattningen och höjden fick huset någon gång under 1890-talet av rådmannen K G Tiberg.
Byggnaden hade ursprungligen en fasaddekor med hörnkolonner, profilerad gesims, T-formad fönsterindelning och andra klassicistiska exteriöra detaljer. Exteriören förlorade sin rikliga utsmyckning i och med en utvändig tilläggsisolering 1986 då fönstren samtidigt förminskades och fick en indragen placering i fasaden. Den kraftiga takkransen samt plåttaket med fotränna har dock bevarats. Fasaden är spritputsad. Huset inrymmer en bostadslägenhet i vardera våningsplan. Interiören har moderniserats, varefter endast ett fåtal ursprungliga inredningsdetaljer kvarstår.
Byggnaden har genom sin långa tillkomsthistoria från 1700-tal till sent 1900-tal ett byggnadshistoriskt kontinuitetsvärde. Dessutom har den ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel i gatumiljön. |