Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
Förändrad enkelstuga |
Stomme |
Skiftesverk, Bulhus |
Grund / Sockel |
Grund: Betong, Sockel: Kalkstensskivor |
Fasadmaterial |
Grågrön spritputs |
Övriga fasaddetaljer |
Svagt profilerad, smal taklist mot gatan. Plåtklädda bjälkändar vid N gaveln. Avsågade, oprofilerade riändor på gårdsfasaden. Äldre hängrännor. Dubbel källarlucka i omålad brädpanel vid gårdsingången (den enda ingången till källaren). |
Fönster |
Kvadratiska inåtgående tvåglas- tvåluftsfönster med motgående bågar, insticksfönster troligen i originalöppningar mot gatan. Indragna ca 10 cm från väggytan. Mindre storlek dito i gaveln, beslag 1900-1950. Blå snickerier. |
Fönsteromfattning |
Vit slätputs i gatufasaden |
Dörrar |
Gatuentré: modern i stående panel, mörkblå. Glasad gårdsingång i stående panel, blåmålad. |
Dörromfattning |
Vit slätputs vid gatuentrén. |
Takform |
Brutet tak |
Taktäckmaterial |
PLÅT röd |
Takplåttyp |
Skivtäckt, falsad med mötande skarver i normalt format |
Takplåtstyp 2016 |
Skivtäckt, grå, dubbelfalsad. Lagt med ca 2-5 cm förskjutna falsar. |
Takutbyggnad |
TAKFÖNSTER, bred takkupa från 1958 mot V. Utskjutande tak vid N gaveln. Röda vindskivor i plåt. S gaveln i liv med taket. |
Skorsten |
En röd plåtklädd skorsten |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett reveterat skiftesverkshus, uppfört omkring 1780. Den har en våning med källare och inredd vind under ett plåttäckt sadeltak, vilket är brutet mot gatan i sydost. Fasaden är spritputsad och avfärgad i en grå kulör. Mot gården är bjälklagsändarna synliga. Huvudentrén är försedd med en blåmålad panelad dörr och placerad på långsidan ut mot gatan, något förskjuten norrut. Ytterligare en ingång finns från gårdssidan. Byggnaden har tvåluftsfönster. Fasaden mot gatan skiljer sig från de övriga genom att entrén och fönstren har vita slätputsade omfattningar samt en svagt profilerad gesims under takfoten.
Redan under 1800-talet breddades byggnaden längs långsidan mot gården och förlängdes förmodligen söderut, vilket huvudentréns förskjutning norrut visar på. I och med tillbyggnaden förändrades takfallet. Troligen reveterades fasaden och fick den nuvarande utformningen före skelskiftet 1900. 1925 installerades vatten och avlopp. 1958 genomgick byggnaden en renovering med flera fasadförändringar. Bland annat togs en takkupa upp i det nordvästra takfallet och de äldre spröjsade fönstren byttes mot de nuvarande. Samtidigt moderniserades även interiören, vilket ännu präglar byggnaden.
Byggnaden har en stomme från 1700-talet samt en volym och exteriör präglad av 1800-talets tillbyggnad, vilket ger den såväl ett byggnadshistoriskt som ett kulturhistoriskt värde. Byggnaden utgör ett gott exempel på den norra Klintens småskaliga trähusbebyggelse och har ett högt miljöskapande värde i gatubilden. |