Alla uppgifter om byggnaden

Dessa uppgifter finns om aktuell byggnad. Tillhör: Kräklan 7

Klicka på resp. flik för att visa uppgifterna...

 Inventering  4 (Visby innerstadsinventering 1996) 
 Fastighetsbeteckning  Kräklan 7 
 f.d. Fastighetsbeteckning   
 Byggnadsnummer  1 
 Byggstart  1865 
 Byggnaden färdigställd  1865 
 Arkitekt   
 Byggmästare   
 Byggherre  E. von Vegesach (?) 
 Byggdatumkommentar  År 1863 enligt uppgift i tidningsartikel, Gotl. Allehanda 1941. År 1865 enligt påskrift eller inristning i skorstensmur. 
 Skydd   
 Kulturhistorisk Klassificering  A 
 Ursprunglig funktion  Bostad 
 Senare funktion  Bostad, Representationsvåning, Festvåning, Kontor 
 Nuvarande funktion  Bostad, Flerbostadshus 
 Exteriör stilepok  Schweizerstil 
 Våningar  Två våningar med inredd vind 
 Plantyp  Sexdelad plan 
 Stomme  Skiftesverk, Bulhus 
 Grund / Sockel  Sockel: Kvaderhuggna kalkstensskivor 
 Fasadmaterial  Spritputs (kalkputs eller svag kc) med slätputsade partier under taksprång m m. 
 Övriga fasaddetaljer  Stora taksprång med figursågade, kraftiga konsoler i ytterkant avslutade med svarvade knoppar. Slätputsat parti under takfoten med profilerad kant nedtill. Traditionella, falsade stuprör 
 Fönster  Utbytta (troligen 1941 eller 1959), kopplade, utåtgående. I bottenvåningen tvåluftsfönster utan spröjs. I paradvåningen 1 tr fönster i 3 lufter med tvärpost upptill, nedre fönsterbågen rektangulär utan spröjs, övre bågen kvadratisk och ospröjsad. I vinds- och suterrängvåningarna bevaras de ursprungliga (i vart fall 1800-tals) fönstren med enkla bågar. Vindsplanet har parvis placerade fönster i en båge med 4 rutor. I suterrängplanet i sockeln djupt liggande högsmala fönster med mittpost och solbänkar av sten. 
 Fönsteromfattning  slätputsade, vita. I suterrängplan fönsterbänkar av sten, djupa utvändiga smygar. 
 Dörrar  Huvudentré: Utåtgående pardörr med ursprungliga snickerier. Spegelindelning och sidoljusfönster i samkomponerat träparti. Över entrén utsmyckat skärmtak. På N gaveln äldre källardörr med fiskbensmönstrad panel. Mot V enklare källardörrmed fönster i 4 rutor samt garageportar i två portblad med diagonalställd träpanel. 
 Dörromfattning  Huvudentrén sitter i ett dekorerat träparti med högsmala, upptill och nedtill kryss-spröjsade sidoljusfönster. 
 Takform  Sadeltak 
 Taktäckmaterial  Plåt 
 Takplåttyp  Falsad, skivtäckning med fotränna. 
 Takplåtstyp 2016  Skivtäckt, svart, enkelfalsad. Lagt med raka falsar. 
 Takutbyggnad  Mot V 2 moderna takfönster (Svita) 
 Skorsten  Två plåtklädda skorstenar, Två plåtklädda ventilationshuvar 
 Byggnadsbeskrivning  ’Borgmästaregården’ är en av de större och äldre villorna längs Tranhusgatan, uppförd omkring 1865 i schweizerstil med få eller inga motsvarigheter i staden i övrigt. Byggnaden är uppförd enligt utifrån kommande stilideal, men med lokala byggnadstraditioner avseende stomme och detaljutformning. Huset lär vara uppfört i skiftesverk med virke av mycket kraftiga dimensioner. Det plåttäckta sadeltaket har stora taksprång med figursågade kraftiga konsoler, som i ytterkant avslutas med svarvade knoppar. Taket bryts även av moderna takfönster mot väst. Fasaden har en gul spritputs och snickerierna går i gult, grönt och vitt. Interiören har blivit relativt kraftigt ombyggd vid ett flertal tillfällen. Huvuduppbyggnaden med ett generöst tilltaget, centralt trapphus är bevarat, medan planlösningen i övrigt förändrats. Parkettgolv från 1900-talets första hälft samt spegeldörrar, socklar och taklister finns i flera fall bevarade. I paradvåningen en trappa upp, finns en rektangulär kakelugn från omkring sekelskiftet 1900. Under 1900-talets första hälft rymde huset borgmästarbostad med representationsvåning samt tjänstefolksvåning en respektive två trappor upp. På fotografier från borgmästartiden syns mot väst två öppna, rikt snickarglädjedekorerade balkonger samt de ursprungliga fönstren försedda med spröjsar i kryss. Sedan 1900-talets mitt har inredningen och planlösningen delvis förändrats och moderniserats, fönstren i huvudvåningarna har bytts ut och verandorna togs bort 1941 eller 1959. Omkring 1970 tillkom de nuvarande balkongerna i två plan på kraftiga stolpar, under plåttak och med kraftigt räcke av liggande brädor. Byggnaden har ett betydande kulturhistoriskt värde i och med sin tidigare funktion som borgmästaregård samt sin speciella arkitektoniska utformning, vilken är sällsynt för staden. Byggnaden är specifik i sin miljö och håller ett stort miljö- samt rumsskapande värde för kvarter och område. Byggnadstekniskt sett är den sannolika skiftesverksstommen av betydande intresse, samt bevarade delar av planlösning och interiör. 
 Interiör  Relativt kraftigt ombyggd vid flera tillfällen. Huvuduppbyggnaden med ett generöst tilltaget, centralt trapphus bevaras, medan planlösningen förändrats på andra sätt. Spegeldörrar och socklar samt taklister och parkettgolv (1900-talets första hälft) bevaras i flera fall. I paradvåningen, en trappa upp, finns en rektangulär kakelugn från omkring sekelskiftet 1900 med bl a gulddekor. Moderniserad avseende installationer etc. 
 Källare  Under hela huset 
 Uppvärmning  Vattenburen centralvärme, oljepanna, värmepump 
 Övrigt   

 

Ombyggnationer

Visa alla uppgifter...
 År   Arkitekt   Åtgärd   Byggmästare 
1912  Anders Serboni  inrättande av centralvarmkammare i förstuga.   
1925  F Bergman  installation av V/A-ledningar   
1941  Henrik Schager  Inrättande av garage i källare, vissa planlösningsändringar samt nya V/A-installationer. Inredande av uthyrningslägenheter, 2 tr upp.   
1959  R Rosenius  Ombyggnad, ev utbyte av snickerier och balkonger   
1969  Leif Olsson  fasadrenovering, nya balkonger i 2 våningar mot V  Torsten Blomér 
1970    utvidgning och modernisering av bef V/A-ledningar.   

 

Alla bilder på denna byggnad

(klicka för större bild, öppnas i separat fönster)

1996
     		1996