All information...

Fastighet: Klockaren 9

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Klockaren utgör ett i det närmaste kvadratiskt område i norra stadsdelarna och avgränsas av Wismargränd i norr, S:t Nikolaigatan i öst, S:t Nikolaigränd i söder och Tranhusgatan i väst. Kvarterets västra del ligger aningen lägre i relation till den östra. Detta beror på en naturlig nivåskillnad som går i nord/sydlig riktning genom kvarteret. Klockaren tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 35-37 och 61-62.

Kvarteret utgörs idag av sammanlagt fyra bebyggda fastigheter som är förhållandevis oregelbundet placerade i det lilla kvarteret. I huvudsak alla fastigheter har dock respektive bostadshus placerat invid gatan, med gård bakom och in mot kvarterets mitt där uthusbyggnader står. Kvarterets bebyggelse är idag av relativt skiftande karaktär. Det finns en mindre byggnad med skiftesverkshusets 17- och 1800-talskaraktär, samtidigt som kvarterets övriga boningshus representerar både sekelskiftets storbyggda stil samt 1930-talets nybyggnationer. Denna blandning kan bero på att kvarteret ligger mitt mellan tre olika typområden; Tranhusgatans västra sida med de storbyggda sekelskiftesvillorna, kvarteret Biskopen med huvudsaklig skiftesverksmiljö, samt området i nordöst, vilket exploaterades först på 1930-talet med så kallade byggmästarvillor och mindre flerfamiljshus.

Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla tomterna i kvarteret vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.

På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från år 1856-60 syns kvarteret indelat i sju tomter. Under 1800-talets andra hälft samt kring sekelskiftet gjordes vissa omdaningar i kvarteret, företrädesvis i den västra delen. Det finns även exempel på att trolig 1700-talsbebyggelse i kvarterets östra del revs på 1930-talet för att ge plats åt nya byggnader. Detta var i det skede då kvarteret i nordöst, Flora, planlades och bebyggdes. Då sanerades flera tomter i närheten på äldre bebyggelse till förmån för bostäder byggda efter 1930-talets ideal.


Fastighetsbeskrivning:

Klockaren 8 utgör kvarterets sydöstra hörn vid S:t Nikolaigränd och S:t Nikolaigatan. Nuvarande fastighet bestod tidigare av två tomter, Norderroten III:37 och 61. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak på vardera tomt. På dåvarande tomt nr 37, fanns enligt 1883 års karta en byggnad vilken dock revs före 1912, då endast uthus längs norrsidan återstod. På 1883 års karta syns tomt nr 61 ha två boningshus vid S:t Nikolaigatan, samt uthus mot nordväst. Byggnaderna som nämns i husklassifikationen år 1785 är troligtvis de samma som syns på 1883 års karta. Någon gång mellan 1921-33 styckades den sydvästra tomtbiten av och lades till nuvarande Klockaren 7, samtidigt som den kvarvarande marken delades i två delar, Klockaren 4 i öst och 5 i väst. Kort efter 1936 torde denna delning ha upphört och nuvarande Klockaren 8 bildades.

Invid S:t Nikolaigatan i öst finns ett av de äldre husen kvar. Under 1940-talet byggdes den byggnaden om. En tillbyggnad med garage gjordes också så att byggnaden kom att sträcka sig längs fastighetens hela östra sida. På garagets plats stod tidigare en hög byggnad med gavel åt gatan, vilken troligen revs på 1940-talet. Vid 1980-talets slut gjordes huset helt om till daghem. 1938-39 uppfördes ett hyreshus i två våningar med sex lägenheter längs S:t Nikolaigränd, i stram funktionalism. De äldre uthusen revs vid samma tillfälle. Fastigheten avgränsas av murar mot gatan i söder, mot grannfastigheten i väst samt en kort bit i norr. Den gräsbevuxna tomten rymmer en skjulliknande träbyggnad invid ett cykelskjul i nordvästra hörnan, där buskig vegetation finns.

Den äldre fastighetsstrukturen är upplöst, dock har bebyggelsen ett visst miljöskapande värde i gaturummet.


Tillbaka...