Fastighet: Atterdag 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Atterdag har en avlång trekantsform och är placerat i den sydöstra delen av Visby innerstad. Det gränsar i väster mot Södertorg och Adelsgatans anlöp, i nordväst till Södra Murgatan. Mot sydöst är kvarteret avgränsat av ringmuren. Det sträcker sig längs Östermur från Kajsarporten i nordost till Söderport i sydväst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnummer 94-99.
I kvarterets mellersta, östra del, på nuvarande Atterdag 6, finns en av stadens äldsta byggnader, Huset med målningarna. Byggnaden ingår i ringmuren och uppfördes till största delen omkring 1200-talets mitt, det vill säga före murens tillkomst. Enligt en sägen skall huset från början ha använts som logi för gäster till Solbergaklostret. Innerstadens sydöstra delar är i övrigt bland de senaste att bebyggas. Vid 1300-talets slut började det förekomma en del trähus i området, där samhällets mindre bemedlade bodde. Kvarteret Atterdag finns inritat som bebyggt på en karta från 1646, men har på grund av sin närhet till muren och den sedan länge viktiga infartsporten Söderport, antagligen haft en del bebyggelse redan före detta. I slutet av 1600-talet sträckte sig kvarteret fram till nuvarande kvarteret Tjärkoket i nordost. 1661 togs Kajsarporten upp och omkring hundra år senare delades de båda kvarteren åt. Sedan dess har kvarteret bevarat sin utbredning.
Från 1600-talet och fram till 1800-talet beboddes fastigheterna främsta av hantverkare och handelsmän. Från 1800-talets senare del till idag har handeln varit den dominerande näringen i kvarteret. I kvarterets mellersta del finns nuvarande Atterdag 6, vilken åtminstone sedan 1600-talet varit en av de största och mest betydande handelsgårdarna i staden. Detta faktum präglar ännu fastighetens bebyggelsestruktur. Under 1800-talets mitt inrymdes Gotlands Lantmäterikontor i huvudbyggnaden på kvarterets nordligaste fastighet, nuvarande Atterdag 5.
Omedelbart innanför Söderport finns en stadsägd tomt som tidigare hört till kvarteret. Fram till 1947 rymde stadsägan det södra tullhuset, byggt på 1750-talet samt ett mindre uthus. Tullhuset var av sten i två våningar och användes efter lanttullens upphörande till arrestlokal för artilleriets officerare och senare som bostadshus. Från byggnaden och fram till muren i söder fanns ett träplank med port. När gångportar skulle göras vid Söderport, 1947, revs tullhuset, som invändigt bland annat hade bevarade väggmålningar och kakelugnar, samt uthuset. Idag är en del av ytan stensatt trottoar, vilken skiljs från gräsytan med ett träplank.
När järnvägen etablerades, under 1870-talet, fick handeln runt Södertorg och Adelsgatan ett uppsving eftersom de resande kom in i staden från stationen som fanns strax utanför porten. Detta präglar än idag byggnaderna längs handelsstråket från Södertorg och längs Adelsgatan.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Atterdag 5 är placerad i kvarterets norra del, gränsande till Södra Murgatan i nordväst och i nordost till en öppen plan innanför Kajsarporten. Enligt Schilders karta från 1696-97 sträckte sig tomten nära nog dubbelt så långt mot Kajsartornet i nordost som idag. Tomten, med nummer 385, tillhörde Willadz Baddare och var bebyggd med en stuga med tillhörande kålgård. Redan 1661 hade Kajsarporten tagits upp för att affärskvinnan Margareta Bönderbys skulle få enklare att föra ut sin boskap till betet utanför muren. Denna genomfart genomkorsade sannolikt fastigheten fram till den nya kvarters- och fastighetsindelningen vid 1700-talets mitt. Vid indelningen delades tomten upp i två fastigher, med avgränsning på var sida om utfarten till Kajsarporten. Fastigheten fick då i stort sett sin nuvarande avgränsning, så när som en mindre justering av den norra tomtgränsen vid 1900-talets mitt. Enligt husklassifikationen 1785 fanns det på tomten, som före den nu rådande fastighetsindelningen benämndes Klinteroten III: 98, ett trähus under brädtak. Det är osäkert om det är samma hus som omnämndes i slutet av 1600-talet. Troligen ersattes det helt eller delvis av ett nytt skiftesverkshus under 1700-talets mitt. Fastigheten har mestadels inhyst hantverkare samt ämbets- och handelsmän. Vid 1800-talets mitt var den i statlig ägo. Mellan 1852 och 1869 fanns Gotlands Lantmäterikontor i byggnaden. Gårdshusbebyggelsen har, åtminstone från 1800-talet och fram till 1900-talets mitt, bestått av en större gårdshuslänga som begränsat fastigheten åt norr samt ett eller flera gårdshus längs med muren. 1923 uppfördes en lerbod och verkstadsbyggnad, för den dåvarande ägarens kakelugnstillverkning, mot den nordöstra tomtgränsen. Lerboden och samtliga uthus revs i samband med att ett garage uppfördes mot den nordöstra tomtgränsen, 1954.
I dag består fastighetens bebyggelse av två byggnader. Det reveterade skiftesverkshuset, vars äldsta delar sannolikt uppfördes under 1700-talets mitt, är placerat med långsidan utmed Södra Murgatan. Garagelängan från 1954 sträcker sig längs med hela nordöstra tomtgränsen, och har sina tre infarter, mot Kajserporthållet i nordost. Mot Södra Murgatan i nordväst avgränsas fastigheten, på båda sidor av huvudbyggnaden, genom tegelavtäckta, putsade murar. De båda mursektionerna bryts upp av var sin port med en panelklädd dörr. Mot sydost avgränsas tomten av ringmuren och mot sydväst av byggnader på grannfastigheten Atterdag 6. Den inneslutna gården är belagd med gräs och kalkstensplattor och saknar övrig växtlighet.
Trots att den äldre gårdsbebyggelsen är bortriven så har fastigheten, med sin ursprungliga utformning och det äldre bostadshuset, karaktär kvar av den nybyggnation som tog fart på Klinten under 1700-talet.
Fastigheten är som helhet miljöskapande och har ett stort kulturhistoriskt värde.