Fastighet: Kannan 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kannan är ett triangelformat kvarter som är placerat alldeles utanför, öster om, Visbys egentliga medeltida stadskärna. Det gränsar till Adelsgatan i väster, Kanngjutaregränd i öster och till Blockgränd i söder. Både Adelsgatan och Kanngjutargränd är gamla infartsvägar till staden. Av kvarterets form att döma var vägarna utstakade innan kvartersbildningen och bebyggelsens tillkomst i området. Området där kvarteret Kannan är beläget finns dock med som planlagd mark redan på 1646 års karta och hade redan då samma utsträckning som idag. Stora delar av Söder- och Norderklint utnyttjades annars som åker och ängsmark åtminstone en bit in på 1700-talet. Eventuella rester efter ett medeltida stenhus kvarstår på en av kvarteret Kannans fastigheter. Enligt 1696 års karta var kvarteret uppdelat på fyra tomter, dock med en gränsdragning som skiljer sig från den nuvarande. Tomterna var bebyggda med mindre trähus och hade tillhörande gårdsrum med kålgård. Området beboddes av hantverkare, sjömän och arbetare. Under 1700-talet var kvarteret uppdelat på tre fastigheter, vilka benämndes Klinteroten III:30-32. Vid den här tiden hade tenngjutare Leffler etablerat sig i kvarteret och hade här en hantverksgård som upptog två av tomterna. Leffler kom senare genom sin kanntillverkning att ge kvarteret dess namn. Vid slutet av 1800-talet genomgick kvarteret kraftiga förändringar i samband med den affärsverksamhet som då etablerades längs handelsstråken. Den tidigare hantverksbefolkningen ersattes av borgare och handelsmän. Den äldre småskaliga bebyggelsen revs och byttes ut mot byggnader med större volym, vilka längs Adelsgatan inreddes med butiker i bottenplanet och lägenheter i de övre planen.
Den nuvarande tomtindelningen med fyra fastigheter har varit i stort sett densamma sedan slutet av 1800-talet. Tomternas utformning och bebyggelse har en välbevarad struktur från denna tid. Två av fastigheterna har bevarade huvudbyggnader från 1800-talets andra hälft, medan Lefflers kalkstenshus på Kannan 2 kvarstår från mitten av 1700-talet. I kvarterets västra del längs Adelsgatan är byggnaderna i två våningar och har en påtagligt stor volym. Ännu idag är det mer regel än undantag att dessa hus inrymmer butik i den nedre delen och bostad i den övre. I kvarterets östra del, mot Kanngjutaregränd, är fastigheternas gårdshusbebyggelse placerad samt kvarterets enda bevarade skiftesverkshus från den tidiga bebyggelseperioden under 1700-talet. I den södra delen mot Kanngjutaregränd har ett magasin från 1880-talet inretts till bostäder och utgör numera huvudbyggnad på Kannan 3. Kvarteret ger totalt sett ett väl sammanhållet intryck genom bebyggelsens placering mot gaturummet samt avskärmningen via höga plank och murar.
Fastighetsbeskrivning:
Kannan 4 är en affärs- och bostadsfastighet som är belägen i kvarterets sydvästra hörn, angränsande till Adelsgatan i väster och Blockgränd i söder. Enligt 1697 års karta bildade fastigheten vid den här tiden en större tomtenhet tillsammans med nuvarande Kannan 3. Tomten benämndes med tomtnummer 97 och var bebyggd med ett hus. Denna tomt kom under 1700-talet att få benämningen Klinteroten III: 30 och enligt 1785 års husklassifikation fanns här två trähus med tegeltak, ett brygghus med tegeltak och ett stall med brädtak. Fastigheten var vid den här tiden en hantverksgård, men kom under 1800-talet att övergå till att bebos av handelsmän och borgare. Under 1800-talets andra hälft avstyckades Klinteroten III: 30 och bildade nuvarande Kannan 3 och 4, dock hade dessa båda fastigheter samma ägare fram till 1930-talet. Från 1700-talets mitt och fram till 1980-talet var fastigheten samägd med nuvarande Kannan 2.
På kartan från 1883 är den nuvarande huvudbyggnaden från 1881 markerad, placerad med den västra långsidan längs Adelsgatan och den södra gaveln mot Blockgränd. Kort därefter, under sent 1880-tal, tillkom en flygelbyggnad utmed Blockgränd. Affärsverksamhet har funnits i byggnadens nedre plan sedan mitten av 1900-talet. Fastighetens gårdsrum är väl avskärmat från gaturummet via bebyggelsen samt via en hög mur mot Adelsgatan norr om huvudbyggnaden. Österut från huvudbyggnadens norra del löper en hög tegelavtäckt mur, vilken avdelar gårdsrummet i två delar, en nordlig och en sydlig. I muren finns en valvöppning. Gården har ingen egen inkörsel utan nås via grannfastigheten, Kannan 2, i norr. Den norra delen av gården utgörs av en grusplan med parkering, medan den södra delen har sparsmakade planteringar och är gräsbevuxen.
Fastigheten utgör tillsammans med Kannan 3 ett bra exempel på de hantverksgårdar från 1600- och 1700-talet i Adelsgatans omgivning, som vid slutet av 1800-talet genomgick kraftiga förändringar, influerade av den framväxande handelsverksamheten. Fastigheten har därigenom ett betydande kulturhistoriskt värde samt ett miljöskapande värde i gaturummet.