Fastighet: Kaplanen 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Det triangelformade kvarteret Kaplanen ligger alldeles sydväst om S:ta Maria Domkyrka. Det begränsas i sydost av Södra Kyrkogatan, i sydväst av S:t Drottensgatan och i norr av Skolgatan. Idag består kvarteret av fem fastigheter. Innan kvarteret på 1930-talet kom att kallas Kaplanen ingick det i S:t Hansrotens fjärde kvarter med tomterna nummer 4-6. Innan 1700-talets mitt benämndes kvarterets tomter med nummer 60, 110 och 140.
Kvarteret är beläget i den nordöstra delen av den medeltida stadskärnan. Vid den tiden var kvarteret uppdelat på flera mindre. En eller flera gränder korsade det nuvarande kvarteret. Dessa gränder fanns emellertid inte kvar år 1646, enligt den karta som då upprättades. Kvarterets form är i stort sett oförändrad sedan mitten av 1600-talet. Under medeltiden var kvarteret tätt bebyggt med stenhus. Av dessa finns flertalet kvar, såväl ovan mark som under. På kvarterets samtliga fastigheter har man hittat rester från medeltiden i form av grundmurar, byggnader och brunnar. Det är ett av de kvarter i Visby med mest medeltida bebyggelse bevarad fram till idag. Den varierande fastighetsindelningen har kunnat följas sedan 1600-talets mitt då större delen av kvarteret utgjorde en enda tomt. I söder, längs nuvarande S:t Drottensgatan, fanns ytterligare två mindre tomter, vilka idag i stort sett utgör Kaplanen 7. Därefter har tomtindelningen ytterligare skiftat, dock inte i någon nämnvärd utsträckning.
Idag är kvarteret fortfarande relativt tätt bebyggt. Det präglas främst av det stora antalet medeltida byggnader. De flesta byggnaderna fungerar idag som bostadshus, men i kvarteret finns också flera gallerier.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten är belägen i kvarterets nordvästra del. Den har en nästan kvadratisk form, förutom sidan mot Skolgatan i norr som är aningen vinklad. Åt sydväst avgränsas fastigheten av S:t Drottensgatan. Kaplanen 1 är idag bebyggd med ett bostadshus och ett garage. Tomtindelningen har kontinuerligt förändrats genom århundradena. Dagens utformning fick fastigheten på 1800-talet.
Vid arkeologiska undersökningar på fastigheten i början av 1900-talet framkom medeltida murverk under mark från ett redan tidigare rivet stenhus. Det hade legat med långsidan mot S:t Drottensgatan och sträckt sig längs denna minst nio meter. Dessutom fann man i fastighetens sydöstra del rester efter en källare samt en vattenbrunn. Enligt 1697 års tomtkarta av Schilder var delar av nuvarande Kaplanen 1 och 7 samt hela Kaplanen 6, 8 och 9 en enda tomt, nummer 60, som ägdes av Gabriel Hansson. Förutom denna fastighet ägde han nio andra fastigheter, utspridda i staden. I Schilders förteckning anges att tomten består av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Med största sannolikhet var 1600-talets bebyggelse belägen på den del av tomten som idag utgör Kaplanen 8 och 9. Stenhuset, vars grundmurar låg längs S:t Drottensgatan, var sannolikt rivet vid 1600-talets slut. I husklassifikationen från 1785 har fastighetsindelningen ändrats. S:t Hansroten IV:6 hette då den fastighet där Kaplanen 1 ingick, tillsammans med nuvarande Kaplanen 6, 8 och 9. Fastigheten var då bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod. Mest sannolikt är att det område som idag utgör Kaplanen 1 inte var bebyggt. Under 1800-talet fick fastigheten dagens form och en nybeteckning, S:t Hansroten IV:6 ¾. Vid rotebeteckningarnas avskaffande år 1932 kom fastigheten att heta Kaplanen 1.
Idag utgörs fastighetens bebyggelse dels av ett tvåfamiljsbostadshus från 1934 som har sina gatufasader mot Skolgatan och S:t Drottensgatan, och dels av ett garage som är byggt 1967. Fastighetens nordöstra del utgör gård, med en förhöjd gräsmatta och avgränsad mot den i lägre plan belägna kalkstensgången med en låg kalkstensmur.
Mot gränderna är fastighetens voluminösa huvudbyggnad med ursprunglig 1930-talskaraktär ett för stadsbilden viktigt inslag.