All information...

Fastighet: Kastalen 11

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Kastalen utgör ett i det närmaste rektangulärt område. Kvarteret är beläget i norra stadsdelarna och avgränsas av Wismargränd i norr och öst, S:t Nikolaigränd i söder samt S:t Nikolaigatan i väst. Kastalen tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 74-78 och 115-116.

Kvarteret utgörs idag av sammanlagt tio bebyggda fastigheter. Mellan S:t Nikolaigatan och kvartersområdet ligger en lekplats, där det tidigare var samlingsplats i form av pumptorg. Platsen kallades tidigare Norra pumptorget eller Storbrunnstorget. Kvarteret har idag en sluten karaktär, där byggnaderna ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas med höga plank och putsade, höga murar. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarterets bebyggelse är av relativt enhetlig karaktär. Byggnaderna upplevs som småskaliga och har 1700- och 1800-talsutformning. Kvarterets alla bostadshus tros härröra från 1700-talet, med något undantag. Byggnaderna klarade sig sålunda undan 1930-talets partiella rivningsvåg som drabbade 1700- och 1800-talsbyggnader i andra kvarter i området.

Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska undersökningar har gjorts i kvarteret. Lämningar efter S:t Nikolais klosteranläggning undersöktes på Kastalen 9, och på nuvarande Kastalen 12 hittades tjocka medeltida kulturlager Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla de dåvarande tomterna i kvarteret vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.

På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från 1856-60 syns kvarteret indelat i åtta tomter samt Pumptorget. Ett antal smärre förändringar har gjorts sedan dess, avseende tomtindelningen. Stadskartan från 1856-60 visar exempelvis hur kvarterets nordöstra del, nuvarande Kastalen 3 och 4, då var delad diagonalt. Den allra östligaste spetsen på Kastalen 3 finns medtaget som tomtmark först på 1936 års karta. 1971 styckades en mindre markbit av från västra hörnet av Kastalen 9. Denna markbit blev sedermera Kastalen 10 och där uppfördes en transformatorstation. Kastalen 11 tillsammans med Kastalen 12, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 kom de bägge fastigheterna att styckas av inom denna.


Fastighetsbeskrivning:

Kastalen 11 är belägen i kvarterets sydöstra del, vid S:t Nikolaigränd. Nuvarande Kastalen 11 tillsammans med nuvarande Kastalen 12, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. Den tomtenheten kallades Norderroten III:115 fram till kvartersomläggningen på 1930-talet, då tomten kom att betecknas Kastalen 5. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 styckades denna av i öst och väst, de delar som kom att kallas Kastalen 11 respektive 12. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse på den stora tomtenheten, detta i form av ett trähus samt ett stall, bägge med brädtak.

Dagens bostadshus är placerat invid S:t Nikolaigränd. Byggnaden har tjocka kalkstensväggar och övervåning som rymde magasin med vinschanordning ända in på 1900-talet. Bostadshuset har eventuellt rötter i stallbyggnaden som nämns i 1785 års husklassifikation. Det reveterade boningshuset på nuvarande Kastalen 12 skulle kunna härledas till det nämnda trähuset. 1847 värderades fastigheten till ett värde i samma storleksklass som de övriga i kvarteret, medan den år 1861 hade ett mycket högre värde. Det finns anledning att tro att byggnaden på nuvarande Kastalen 12 hade byggts till under tiden där emellan. 1877 uppfördes en smedja i tomtens nordvästra hörn, denna revs 1966.

Fastigheten avgränsas mot gaturummet i tomtens västra del av ett vitmålat plank med ingångsport, medan murar löper i norr och öst. Den gräsbevuxna gården har växtlighet längs kanterna, en stor lind i öst och en kalkstensgång som numera leder rakt in i muren mot grannfastigheten i öst, Kastalen 12. Växtligheten kan exemplifieras med vildvin, rosor och murgröna.

Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde genom byggnadens ursprung. Den fyller även ett visst miljöskapande värde för kvarter och område.


Tillbaka...