Fastighet: Kastalen 12
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kastalen utgör ett i det närmaste rektangulärt område. Kvarteret är beläget i norra stadsdelarna och avgränsas av Wismargränd i norr och öst, S:t Nikolaigränd i söder samt S:t Nikolaigatan i väst. Kastalen tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 74-78 och 115-116.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt tio bebyggda fastigheter. Mellan S:t Nikolaigatan och kvartersområdet ligger en lekplats, där det tidigare var samlingsplats i form av pumptorg. Platsen kallades tidigare Norra pumptorget eller Storbrunnstorget. Kvarteret har idag en sluten karaktär, där byggnaderna ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas med höga plank och putsade, höga murar. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarterets bebyggelse är av relativt enhetlig karaktär. Byggnaderna upplevs som småskaliga och har 1700- och 1800-talsutformning. Kvarterets alla bostadshus tros härröra från 1700-talet, med något undantag. Byggnaderna klarade sig sålunda undan 1930-talets partiella rivningsvåg som drabbade 1700- och 1800-talsbyggnader i andra kvarter i området.
Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska undersökningar har gjorts i kvarteret. Lämningar efter S:t Nikolais klosteranläggning undersöktes på Kastalen 9, och på nuvarande Kastalen 12 hittades tjocka medeltida kulturlager Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla de dåvarande tomterna i kvarteret vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.
På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från 1856-60 syns kvarteret indelat i åtta tomter samt Pumptorget. Ett antal smärre förändringar har gjorts sedan dess, avseende tomtindelningen. Stadskartan från 1856-60 visar exempelvis hur kvarterets nordöstra del, nuvarande Kastalen 3 och 4, då var delad diagonalt. Den allra östligaste spetsen på Kastalen 3 finns medtaget som tomtmark först på 1936 års karta. 1971 styckades en mindre markbit av från västra hörnet av Kastalen 9. Denna markbit blev sedermera Kastalen 10 och där uppfördes en transformatorstation. Kastalen 11 tillsammans med Kastalen 12, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 kom de bägge fastigheterna att styckas av inom denna.
Fastighetsbeskrivning:
Kastalen 12 utgör kvarterets södra hörn vid Wismargränd och S:t Nikolaigränd. Arkeologiska fynd har gjorts på fastigheten i form av ett två meter tjockt kulturlager, vilket tyder på långtida aktivitet på platsen. Nuvarande Kastalen 12 tillsammans med nuvarande Kastalen 11, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. Den tomtenheten kallades Norderroten III:115 fram till kvartersomläggningen på 1930-talet, då tomten kom att betecknas Kastalen 5. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 styckades denna av i öst och väst, de delar som kom att kallas Kastalen 11 respektive 12.
I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse på den stora tomtenheten, detta i form av ett trähus samt ett stall, bägge med brädtak. Dagens boningshus invid Wismargränd kan möjligen härröra från det nämnda trähuset. 1847 värderades fastigheten till ett värde i samma storleksklass som de övriga i kvarteret, medan det 1861 har ett mycket högt värde. Sannolikt hade huset då blivit tillbyggt.
I anslutning till fastigheten, finns i norr en förrådsbyggnad. Denna står egentligen på samfälld mark, men räknas här till Kastalen 12. En mur mellan de små gårdsytorna på Kastalen 11 och 12 har uppförts på senare år. I övrigt avgränsas fastigheten av en putsad mur mot gränden i söder och av ett vitmålat träplank mot gränden i öst, bägge med ingångsportar. Mot grannfastigheten i norr löper även där en putsad mur. Den gräsbevuxna gården har en kalkstensgång som förr gick in till Kastalen 11 och växtligheten kan exemplifieras med rosor och fläder.
Fastigheten fyller ett visst miljöskapande värde för kvarter och område genom sin småskalighet samt byggnadens volym och utförande. Ett kulturhistoriskt värde ligger i byggnadens äldre stomme. Den ljus gulputsade muren med tjärad, klinklåsförsedd gångport vid S:t Nikolaigränd, berikar gatumiljön.