All information...

Fastighet: Kastalen 13

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Kastalen utgör ett i det närmaste rektangulärt område. Kvarteret är beläget i norra stadsdelarna och avgränsas av Wismargränd i norr och öst, S:t Nikolaigränd i söder samt S:t Nikolaigatan i väst. Kastalen tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 74-78 och 115-116.

Kvarteret utgörs idag av sammanlagt tio bebyggda fastigheter. Mellan S:t Nikolaigatan och kvartersområdet ligger en lekplats, där det tidigare var samlingsplats i form av pumptorg. Platsen kallades tidigare Norra pumptorget eller Storbrunnstorget. Kvarteret har idag en sluten karaktär, där byggnaderna ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas med höga plank och putsade, höga murar. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarterets bebyggelse är av relativt enhetlig karaktär. Byggnaderna upplevs som småskaliga och har 1700- och 1800-talsutformning. Kvarterets alla bostadshus tros härröra från 1700-talet, med något undantag. Byggnaderna klarade sig sålunda undan 1930-talets partiella rivningsvåg som drabbade 1700- och 1800-talsbyggnader i andra kvarter i området.

Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska undersökningar har gjorts i kvarteret. Lämningar efter S:t Nikolais klosteranläggning undersöktes på Kastalen 9, och på nuvarande Kastalen 12 hittades tjocka medeltida kulturlager Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla de dåvarande tomterna i kvarteret vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.

På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från 1856-60 syns kvarteret indelat i åtta tomter samt Pumptorget. Ett antal smärre förändringar har gjorts sedan dess, avseende tomtindelningen. Stadskartan från 1856-60 visar exempelvis hur kvarterets nordöstra del, nuvarande Kastalen 3 och 4, då var delad diagonalt. Den allra östligaste spetsen på Kastalen 3 finns medtaget som tomtmark först på 1936 års karta. 1971 styckades en mindre markbit av från västra hörnet av Kastalen 9. Denna markbit blev sedermera Kastalen 10 och där uppfördes en transformatorstation. Kastalen 11 tillsammans med Kastalen 12, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 kom de bägge fastigheterna att styckas av inom denna.


Fastighetsbeskrivning:

Kastalen 13 utgör kvarterets norra hörn vid S:t Nikolaigatan och Wismargränd. Fastigheten betecknades på 1700-talet som Norderroten III:76. Den aktuella marken har under årens lopp skiftat mellan att vara en enhet och delad i två. År 1883 syns marken utgöra en tomtenhet medan 1912 års karta visar hur marken då var delad i två tomter, en nordlig och en sydlig. Kvartersomläggningen på 1930-talet resulterade i nya benämningar - Kastalen 1 och 8. År 1995 förenas de båda till en tomt, nuvarande Kastalen 13.

I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. Det nuvarande bostadshuset i tomtens norra del har en äldre skiftesverksdel i nordväst, och byggnaden härrör troligen från den som nämns i husklassifikationen. Ester Kolmodin drev en liten tvättinrättning på fastigheten till 1962, med tvättlinor över hela den lilla trädgårdsytan. Fastigheten avgränsas idag av murar, mot lekplatsen i väst finns en smidd grind. Den gräsbevuxna gården har en riklig växtlighet med exempelvis den ovanliga bambuväxten parkslide, murgröna, rosor, vildvin, liljor och cotonaster.

Fastigheten har ett stort miljöskapande värde med bostadshusets karaktäristiska småskaliga fasad. Vidare är fastigheten kulturhistoriskt intressant genom återbördandet av en äldre sträckning, samt boningshusets stomme från 1700-talet. Ett socialhistoriskt värde kan tillskrivas fastigheten i och med den i området kända tvättinrättningen.


Tillbaka...