Fastighet: Kastalen 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kastalen utgör ett i det närmaste rektangulärt område. Kvarteret är beläget i norra stadsdelarna och avgränsas av Wismargränd i norr och öst, S:t Nikolaigränd i söder samt S:t Nikolaigatan i väst. Kastalen tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 74-78 och 115-116.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt tio bebyggda fastigheter. Mellan S:t Nikolaigatan och kvartersområdet ligger en lekplats, där det tidigare var samlingsplats i form av pumptorg. Platsen kallades tidigare Norra pumptorget eller Storbrunnstorget. Kvarteret har idag en sluten karaktär, där byggnaderna ligger invid gatan och gårdsrummen avgränsas med höga plank och putsade, höga murar. Alla bostadshus är putsade och ligger uteslutande invid gatan medan trädgårdarna finns bakom husen, in mot kvarterets mitt. Kvarterets bebyggelse är av relativt enhetlig karaktär. Byggnaderna upplevs som småskaliga och har 1700- och 1800-talsutformning. Kvarterets alla bostadshus tros härröra från 1700-talet, med något undantag. Byggnaderna klarade sig sålunda undan 1930-talets partiella rivningsvåg som drabbade 1700- och 1800-talsbyggnader i andra kvarter i området.
Under medeltiden hörde kvarteret till de områden som sågs som stadens expansions- och buffertzoner, med kyrkan som största markägare. Vissa arkeologiska undersökningar har gjorts i kvarteret. Lämningar efter S:t Nikolais klosteranläggning undersöktes på Kastalen 9, och på nuvarande Kastalen 12 hittades tjocka medeltida kulturlager Troligtvis bebyggdes kvarteret under 1700-talets första hälft då stadens befolkning ökade stort. I husklassifikationen från år 1785 noteras alla de dåvarande tomterna i kvarteret vara bebyggda med trähus. Kvarters- och tomtstrukturerna i större delen av området hade då etablerats liksom gatunätets huvuddrag.
På 1860-talet och framåt etablerade sig det framväxande borgerskapet i området. Den första generationens trähusbebyggelse bebodd av hantverkare, arbetare och sjömän kom under decennierna kring sekelskiftet 1900 att integreras av den resursstarka borgarklassen i sina villor med verandor i schweizerstil. På stadskartan från 1856-60 syns kvarteret indelat i åtta tomter samt Pumptorget. Ett antal smärre förändringar har gjorts sedan dess, avseende tomtindelningen. Stadskartan från 1856-60 visar exempelvis hur kvarterets nordöstra del, nuvarande Kastalen 3 och 4, då var delad diagonalt. Den allra östligaste spetsen på Kastalen 3 finns medtaget som tomtmark först på 1936 års karta. 1971 styckades en mindre markbit av från västra hörnet av Kastalen 9. Denna markbit blev sedermera Kastalen 10 och där uppfördes en transformatorstation. Kastalen 11 tillsammans med Kastalen 12, utgjorde tidigare en enda stor tomtenhet. 1983 blev marken en samfällighet och 1995 kom de bägge fastigheterna att styckas av inom denna.
Fastighetsbeskrivning:
Kastalen 4 är belägen i kvarterets nordöstra del, vid Wismargränds nord/sydliga sträckning. Fastigheten betecknades tidigare Norderroten III:116 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus samt ett stall, båda med brädtak. Fastigheten utgör en av de större tomterna i kvarteret och dess nuvarande avgränsning går tillbaka till åtminstone 1883. Stadskartan från 1856-60 visar hur kvarterets nordöstra del då var delat diagonalt, där tomtgränsen mellan tomt nr 116 och nr 74 blev en fortsättning av de nordvästra tomternas sydgräns. Det är främst skomakare som ägt fastigheten genom tiderna, exempelvis stod toffelmakare Thimgrens släkt som ägare 1891-1992.
Invid gränden i tomtens nordöstra hörn ligger bostadshuset vars äldsta delar åtminstone är från 1800-talet. Längs muren i sydväst ligger en gårdsbyggnad från 1981. Fastigheten avgränsas av grannhusets fasad i norr medan en vitslammad tegelavtäckt mur löper i syd och väst och ett spjälstaket finns ut mot gränden i öst. Den öppna gården är gräsbevuxen med inslag av kalkstens- och konststensplattor och är blygsam vad beträffar växtlighet.
Fastigheten har miljöskapande värden för området och bostadshuset är av kulturhistoriskt intresse då det har kvar sin ålderdomliga karaktär av breddad parstuga.