Fastighet: Kilen 2
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kilen är triangulärt och placerat i den södra delen av Visby innerstads kärna. Det gränsar till Kilgränd i väster, Kronstallgränd i nordöst samt Mellangatan i sydöst. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Kilen Strandrotens andra kvarter med tomterna 30-32.
Under medeltiden delades kvarteret i tre delar av två gränder. I vilken utsträckning kvarteret varit bebyggt under denna tid är inte känt, dock är det troligt att bebyggelsen legat tätt. Ännu kvarstår ett praktfullt stenhus från 1300- eller 1400-talet i sin helhet på Kilen 2. Rester efter flera andra medeltida byggnader har påträffats i kvarteret.
Ännu under mitten av 1600-talet hade det nuvarande Kilen samma uppdelning som under medeltiden och var till stor del bebyggd av trähus enligt Meyers karta från 1646. Söder om kvarteret låg obebyggda områden, åkermarker och Visborgs slottsområde. På Schilders karta från 1697 hade kvarterets södra delar sammanslagits till ett eget kvarter som benämndes ’Kijlen’ och den södra gränden hade lagts igen. Vid den här tiden hade området indelats i fem tomter. Någon gång mellan 1697-1750 omlades även den norra gränden till tomtmark och kvarteret fick den nuvarande begränsningen. Vid slutet av 1800-talet slogs tomterna samman och kvarterets nuvarande tre fastigheter fick de tomtgränser de har idag. Den mellersta fastigheten, Kilen 2, har under de senaste århundradena haft en befolkning bestående av borgare och handelsmän, medan de övriga tomterna även i viss utsträckning bebotts av hantverkare och sjömän.
Kilen 1 utgörs idag av en parkeringsyta utan bebyggelse, medan de två andra fastigheternas byggnader bevarats i högre grad. Kilen 2 ägs idag av en bostadsrättsförening och har ännu borgarmiljön bevarad, dels med det medeltida stenhuset och dels med en stenbyggnad från 1700-talet. Kilen 3 är ännu en god representant på en välbevarad bebyggelse- och gårdsmiljö från 1700-talets andra hälft.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kilen 2 utgör kvarterets norra hälft, bortsett från Kilen 1, och gränsar därmed till Kilgränd i väster, Kronstallgränd i nordost samt Mellangatan i sydväst. Under medeltiden och fram till 1700-talets mitt utgjorde den nuvarande fastigheten, tillsammans med Kilen 1, ett avskilt kvarter. På tomten fanns åtminstone fyra medeltida stenhus, varav två kvarstår idag. Det ena är det så kallade Kronstallet eller Bachérska huset, som uppfördes under 1300- eller 1400-talet och är placerat med den västra gaveln snett ut mot Kilgränd. Det andra är det Gamla mejeriet från 1700-talet, men med medeltida murverk bevarat. Denna byggnad är sammanlänkad med Kronstallets östra gavel och belägen något indragen från Mellangatan. I fastighetens nordöstra hörn har en medeltida källartrapphals till ett stenhus påträffats och söder om det Gamla mejeriet längs Mellangatan har ytterligare medeltida stenhusrester samt en vattenbrunn framkommit.
Enligt 1646 års karta fanns endast det medeltida stenhuset mot Kilgränd utritat, trots att medeltida murverk även finns bevarat i 1700-talshuset mot Mellangatan. Enligt kartan från 1697 omfattade fastigheten två tomter, på vars mark det dels stod ett grundmurat stenhus, ett stall samt en lada och dels ett trähus. I 1785 års husklassifikation anges tomten omfatta ett stenhus med tegeltak, ett nyare stenhus med tegeltak, ett fähus av trä med tegeltak, ett vagnshus av trä med brädtak samt små hus i trä med brädtak. Tomten var därmed fullt bebyggd. Under 1800-talets slut fick fastigheten de tomtgränser den har idag.
Idag omfattar fastigheten fyra boningshus. Förutom de två nämnda kvarstående medeltida stenhusen, finns idag ännu två bostadshus som uppfördes 1949. De är placerade med lågsidan längs Mellangatan på var sida om och ihopbyggda med 1700-talshuset. Fastigheten avgränsas i öster av de tre bostadshusens långsidor och mot söder, väster och norr av höga kalkstensmurar. Det äldsta huset, med gaveln mot Kilgränd delar fastigheten i två separata trädgårdar. Den södra av de två yngre husen har en utbyggnad som förbinder det med 1700-talsbyggnaden. Utbyggnaden utgörs av en valvformad portik som leder in till den södra gården. Portiken upplevs som en fortsättning på Trappgränds riktning och den tidigare gränd som låg här fram till 1700-talet. Den norra gården nås via Kronstallgränd eller genom husen.
Fastigheten har, genom det medeltida stenhuset samt 1700-talsbyggnaden med betydande delar av medeltida murverk bevarat, ett betydande kulturhistoriskt värde. Tillsammans med de till arkitekturen välanpassade 1900-talshusen har fastigheten även ett rums- och miljöskapande värde.