Fastighet: Kruset 10
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 10 ligger i den mellersta delen av kvarterets nordvästra del och angränsar till Trappgatan. Förmodligen är fastighetens tomtsträckning densamma som då den infästes 1782. Tomten benämndes då Klinteroten IV:33 och var enligt 1785 års husklassifikation obebyggd. Kring 1790 bebyggdes tomten med ett trähus, vilket revs och ersattes med det nuvarande bostadshuset på 1860-talet. Denna byggnad är placerad i fastighetens norra hörn med långsidan ut mot Trappgatan. På 1883 års karta finns ett stall och ett mindre uthus markerat vid sydöstra tomtgränsen. Stallbyggnaden var troligen från tiden när det äldre bostadshuset fanns på tomten. Vid början av 1900-talet byggdes stallet och uthuset samman. Ytterligare ett uthus uppfördes 1940 vid mitten av den sydvästra tomtgränsen. I samband med ett ägarbyte 1962 gjordes en omfattande ombyggnad av bostadshuset och samtidigt revs det sammanbyggda stallet och uthuset. Det yngre uthuset kvarstår, men har byggts om till ett glasat uterum. Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gatan via en hög port med stående brunmålad panel och plåtklädd överliggare. I övrigt avgränsas fastigheten av plank och murar. Gården utgörs av en lummig trädgård med ett rikt och varierat växtbestånd.
Fastigheten har bevarat sin tomtgräns sedan den infästes vid slutet av 1700-talet. Genom det välbevarade bostadshuset från 1800-talets andra hälft och den karaktäristiska avskärmningen mot gatan har fastigheten ett betydande kulturhistoriskt och miljöskapande värde i bebyggelsemiljön på den norra Klinten.