Fastighet: Kruset 11
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 11 är belägen i den mellersta delen av kvarterets nordvästra del och angränsar till Trappgatan. Tomten har förmodligen samma utbredning idag som den erhöll då kvarteret reglerades 1778. Fastigheten benämndes då Klinteroten IV:32 och var enligt 1785 års husklassifikation bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar det reveterade skiftesverkshus som idag utgör fastighetens bostadshus. Byggnaden är placerad i tomtens norra hörn med långsidan längs Trappgatan och har kompletterats med en tillbyggnad på 1930-talet längs den nordöstra fastighetsgränsen. På 1883 års karta finns utöver detta bostadshus även två uthus, ett större i det södra hörnet och ett mindre norr om detta. Båda uthusen revs vid 1900-talets mitt. Det större ersattes 1965 med en garagebyggnad på samma plats, med infart från gatan vid bostadshusets södra sida.
Fastighetens större förändringar har framförallt skett under 1900-talet. Från 1918 fram till 1944 tillhörde fastigheten Föreningen Visby Barnkrubba. Det var för denna verksamhet som bostadshuset byggdes till mot gården. Fastighetens gårdsrum avskärmas från gatan via en dubbelport av stående bräder. Mot grannfastigheterna avgränsas tomten av plank och mur. Trädgården är grönskande och har förutom gräsmatta även beläggning med markbetongplattor, gatsten och trädäck.
Fastigheten har en bevarad tomtsträckning sedan tiden då den infästes 1778. Genom det bevarade bostadshuset från slutet av 1700-talet ansluter sig fastigheten till den småskaliga trähusbebyggelsen på norra Klinten och har därigenom ett stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde.