Fastighet: Kruset 13
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 13 är belägen i kvarterets nordvästra del, angränsande till Trappgatan i väster. Tomten ingick ursprungligen i en större enhet som infästes 1778 och benämndes Klinteroten IV:30. Denna tomt innefattade de nuvarande fastigheterna Kruset 13, 14 och 15. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det två trähus på fastigheten. Det ena av dessa hus motsvarar sannolikt den ursprungliga delen av bostadshuset på Kruset 15, medan det andra eventuellt var beläget på den mark som idag utgör Kruset 12. Kruset 12 avstyckades troligen redan 1796 och fick då sin nuvarande tomtsträckning. Trähuset från 1700-talets slut revs eller brann ner under 1800-talet. På 1883 års karta finns ingen bebyggelse markerad på fastigheten.
Fastighetens nuvarande bostadshus uppfördes troligen vid 1800-talets slut placerat i tomtens norra hörn med långsidan längs Trappgatan. Vid sekelskiftet 1900 byggdes en tvättstuga längs den sydöstra tomtgränsen och 1925 tillkom ett förråd vid den sydvästra gränsen. Båda dessa äldre uthusbyggnader revs i samband med uppförandet av den nuvarande garagebyggnaden 1994. Garaget ligger vid den sydvästra tomtgränsen. Tomten avgränsas mot gatan av en gråmålad dubbelport med locklistpanel samt med en överkant med kontursågad bågfrisdekor. Porten flankeras av vita, avfasade betongstolpar med profilerat och plåtavtäckt krön. I övrigt avgränsas fastigheten av murar. Gården är delvis belagd med grus, gatstenar samt trädäck och delvis grästäckt med planteringar av bland annat rosor och fläder.
Fastigheten har en bevarad tomtsträckning från slutet av 1700-talet. Tillsammans med bostadshuset från sent 1800-tal, som trots 1900-talets moderniseringar bevarat sin ursprungliga karaktär, ansluter sig fastigheten till det traditionella bebyggelsemönstret på norra Klinten. Fastigheten har i sitt sammanhang ett kulturhistoriskt värde samt ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.