Fastighet: Kruset 15
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 15 är belägen i kvarterets nordöstra hörn, gränsande till Nygatan i öster och Klintgränd i norr. Tomten ingick ursprungligen i en större enhet som infästes 1778 och benämndes Klinteroten IV:30. Denna tomt innefattade de nuvarande fastigheterna Kruset 13, 14 och 15. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det två trähus på fastigheten. Det ena av dessa hus motsvarar sannolikt den ursprungliga delen av bostadshuset på nuvarande Kruset 15, medan det andra eventuellt var beläget på den mark som idag utgör Kruset 12. Kruset 12 avstyckades troligen redan 1796, medan Kruset 14 och 15 fick sin nuvarande tomtsträckning så sent som 1974. Kruset 15 utgör kvarterets största fastighet, med en storlek som är dubbelt så stor som övriga tomter.
Det redan nämnda bostadshuset från 1700-talet har byggts till i etapper under 1800- och 1900-talet. Byggnaden är placerad i fastighetens östra del, med långsidan längs Nygatan. I tomtens västra hörn finns ännu en byggnad, vilken uppfördes omkring 1800-talets mitt. Den hade förmodligen ursprungligen en funktion som stall eller lada, men byggdes om och inreddes till bostad under 1940-talet. Vid ombyggnaden fick den en nyskapad korsvirkesfasad, som ter sig något främmande för stadsdelens bebyggelsemönster. Enligt 1883 års karta fanns ytterligare två uthus på gården, längs den sydvästra tomtgränsen. Båda dessa byggnader revs under början av 1900-talet. I hörnet där Nygatan möter Klintgränd finns ett lågt smidesstaket på kalkstenssockel med kalkstensstolpar och med en smidesgrind. I övrigt avskärmas fastighetens gårdsrum av murar. Mot Nygatan söder om bostadshuset finns en blåmålad dubbelport med diagonalställd panel och som förbindelse med Klinten 14 i nordväst finns en rund valvöppning med träport i muren. Gården är terrasserad och har en kalkstenstrappa som leder ner till trädgården, vilken har ett flertal äldre mullbärs-, valnöts- och fruktträd samt planteringar i rabatter.
Fastigheten har en väl bevarad bebyggelsestruktur genom huvudbyggnaden och gårdshuset, med ursprung från 1700- respektive 1800-talet. Fastigheten har därigenom ett kulturhistoriskt värde.