All information...

Fastighet: Kruset 3

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.

Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.

Fastighetsbeskrivning:

Fastigheten Kruset 3 är belägen i den mellersta delen av kvarterets sydöstra sida, angränsande till Nygatan. Tomtens gränsdragning härrör sannolikt från kvarterets tomtreglering 1778, då den kom att benämnas Klinteroten IV:28. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten obebyggd. Först under 1820-talet bebyggdes fastigheten, då det nuvarande bostadshuset uppfördes. Denna byggnad är ett skiftesverkshus som byggts till i etapper under 1800- och 1900-talet. Byggnaden är placerad med långsidan längs gatulinjen. Längs den sydvästra fastighetsgränsen fanns fram till dess rivning 1958 en stallbyggnad, vilken troligen var samtida med bostadshuset. Ett garage uppfördes 1940, placerat vid den nordöstra tomtgränsen. Detta revs 1992, i samband med att den nuvarande komplementbyggnaden med carport och förråd uppfördes. I fastighetens huvudbyggnad bedrevs under 1970-talet och in på 1990-talet en läkarmottagning.

Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gaturummet via en blåmålad tvådelad träport med överliggare. I övrigt avgränsas tomten av plank och murar. I trädgården finns planterade rabatter och fruktträd. Främst utgörs dock trädgården av en öppen gräsyta, vilken bitvis är belagd med betongplattor och trädäck.

Fastigheten har en välbevarad gränsdragning från tomtregleringen på 1700-talet. Tillsammans med den karaktäristiska avskärmningen och 1800-talsbyggnadens framträdande läge i gaturummet har fastigheten både ett kulturhistoriskt och miljöskapande värde.


Tillbaka...