Fastighet: Kruset 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 5 är belägen i kvarterets sydöstra del och gränsar till Nygatan. Tomten har sannolikt samma omfattning som den erhöll vid kvarterets reglering 1778. Den benämndes då Klinteroten IV:26. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det ett trähus med brädtak på tomten. Denna byggnad utgör stommen i fastighetens nuvarande bostadshus, vilket är placerat med den sydöstra långsidan längs Nygatan. Byggnaden är ett skiftesverkshus, som byggts till bakåt under 1800-talet. Under 1800-talets andra hälft fanns två större bodar samt ett mindre uthus på gården. Troligen utgjordes bodarna av en smedja och ett läderförråd, medan uthuset inrymde avträde. De tre byggnaderna revs vid sekelskiftet 1900, då det nuvarande gårdshuset uppfördes längs den nordvästra tomtgränsen. Gårdshuset byggdes om och fick en ny fasadutformning under 1930-talet.
Fastigheten avgränsas mot gatan av ett högt plank med locklistpanel och överliggare. I planket finns en träport. Även tomtens övriga avgränsningar utgörs av plank. Trädgården har en gräsmatta, som bitvis är belagd med kalkstensflis och betongplattor. Här finns planteringar av buskar och träd samt rabatter.
Fastighetens avskärmning ut mot gaturummet ger ett slutet intryck, vilket överensstämmer med bebyggelsens äldre historia. Fastigheten har ett stort kulturhistoriskt värde genom sin välbevarade tomtstruktur, där bostadshuset med ursprung från 1700-talet utgör en mycket god representant för den norra Klintens småskaliga trähusbebyggelse.