Fastighet: Kruset 7
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kruset är ett rektangulärt kvarter som är beläget i den norra Klintens södra del. Kvarteret omgärdas av Trappgatan i nordväst och Nygatan med Klinttorget i sydost. I nordost angränsar det till Klintgränd och i sydväst till Torngränd. Redan under medeltiden användes området på norra Klinten till åker- och betesmark. Under 1700-talet låg kvarteret inom Madame Kinlocks åker, vilken fått namn efter rådmansänkan Catharina. Efter hennes död tillföll åkern hennes svärson Nils Lundberg och benämndes därefter Lundbergs åker fram till tomtindelningen 1778. Kvarteret kom delvis att följa åkerns gränsdragning och indelades i elva fastigheter, vilka kom att tillhöra Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nummer 25-35. Vid 1785 års husklassifikation var redan nio stycken av dessa tomter bebyggda. Bebyggelsen utgjordes av trähus, huvudsakligen skiftesverkshus. Av de personer som lät uppföra hus och bodde i kvarteret vid den här tiden var hälften sjömän eller skeppare. I övrigt var det en relativt blandad befolkning med hantverkare och arbetare som bodde här. Strax efter 1800-talets mitt inföll den norra Klintens andra exploateringsfas, då de äldre byggnaderna moderniserades eller i några fall revs för att lämna plats för ny bebyggelse.
Kvarterets ursprungliga tomtindelning har endast genomgått mindre förändringar, då ett par fastigheter delats upp på flera mindre. Idag utgörs det av 14 fastigheter. Kvarteret har en mycket väl bevarad tomt- och bebyggelsestruktur. Denna präglas av de två byggnadsfaserna i slutet av 1700-talet och under 1800-talets andra hälft och där bebyggelsen förändrats enligt den gängse utvecklingen på norra Klinten. Sju av de nuvarande fastigheterna har bostadshus med ursprung från 1700-talet. Dessa mindre trähus har moderniserats och i de flesta fall byggts till bakåt under 1800-talet för att utvidga bostadsytan med till exempel köksutrymmen. Fyra av kvarterets bostadshus är uppförda under 1800-talets andra hälft och försedda med klassicerande element som exempelvis frontespiser. Under 1900-talet moderniserades bebyggelsen ytterligare, med bland annat vatten och avlopp samt kompletterande tillbyggnader. Två bostadshus nyuppfördes under 1900-talets senare del. Dessa hus är byggda i en annan skala än den äldre bebyggelsen, med högre takresning och större byggnadsvolym. Under 1800-talet var varje tomt försedd med ett eller flera uthus, vilka ofta revs under 1900-talet i samband med att bostadshuset moderniserades. Nya gårdshus av modern karaktär med tvättstuga, garage och förråd uppfördes i dess ställe. Dock kvarstår några av de äldre uthusbyggnaderna, vilka tidigare varit stall, avträde eller vedbod, men som under 1900-talet byggts om och fått ny funktion. Kvarteret som från början representerade ett av Visbys fattigare områden, har under 1900-talet stadigt blivit alltmer attraktivt ur boendesynpunkt.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Kruset 7 är belägen i kvarterets södra del, angränsande till Torngränd i sydväst. Då kvarteret reglerades 1778 bildade nuvarande Kruset 6 och 7 en gemensam tomt, vilken benämndes Klinteroten IV:25. Enligt 1785 års husklassifikation var denna fastighet bebyggd med ett trähus med brädtak samt ett stall. 1888 avstyckades Klinteroten IV:25 i de två nuvarande fastigheterna, vilka idag utgör kvarterets minsta tomter. Det i husklassifikationen nämnda trähuset kvarstår ännu på nuvarande Kruset 6, medan stallbyggnaden förmodligen var belägen på den aktuella fastigheten Kruset 7. Antagligen revs stallet i samband med att dagens bostadshus uppfördes någon gång under 1800-talets andra hälft. 1861 nämns att tomten är obebodd. På 1883 års karta däremot finns bostadshuset markerat i sitt nuvarande läge med långsidan längs gatulinjen. På denna karta finns även en uthusbyggnad i tomtens nordöstra del. Uthuset revs sannolikt vid mitten av 1900-talet och ersattes 1959 av det nuvarande garaget. Gårdsrummet är genom bebyggelsen uppdelad i två delar, där den ena utgör en kalkstensbelagd infart framför garaget och den andra är belagd med betongplattor och placerad nordöst om bostadshuset. Fastighetens gårdsrum är väl avgränsat ut mot gränden av en hög brunmålad inkörsport med dubbla dörrblad och överliggare. Båda delarna avgränsas i övrigt helt av intilliggande fasader och höga plank samt kantas av planterade rabatter.
Fastigheten visar på den bebyggelse som uppfördes i den norra Klintens andra exploateringsfas, då byggnader med något större volym än tidigare uppfördes. Fastigheten har genom sin karaktäristiska avskärmning och placering av det väl bevarade bostadshuset från 1800-talet såväl ett kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde.