Fastighet: Kruttornet 3
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kruttornet är långsmalt och ligger alldeles innanför den västra sidan av ringmuren, norr om Kruttornet. I söder gränsar kvarteret till Fiskarplan, i öster till Strandgatan och längst norrut avslutas det mot Studentallén. Före den nu rådande fastighetsbenämningen tillhörde Kruttornet Norderrotens andra kvarter med tomterna 11, 14, 27, 29 samt 34-36. Kvarteret ligger i den norra delen av det medeltida Visbys stadskärna och lämningar visar att kvarteret delvis var bebyggt under medeltiden. Rester finns efter åtminstone två stenhus från denna tid. I ringmuren på nuvarande Kruttornet 5 och 8 finns spår efter den ena byggnaden, som var sammanbyggd med muren och av spåren att döma äldre än denna. På kruttornet 9 finns lämningar efter det andra huset, som låg längs den östra gränsen utmed Strandgatan.
På Meijers karta från 1646 är kvarteret något större än idag och sträcker sig förbi Kruttornet i söder. Kvarteret nyttjades troligen vid denna tid för kålgårdar och trädgårdar, vars ägare bodde på fastigheter mera centralt belägna i staden. År 1697 var kvarteret indelat i tomter, som i stort sett motsvarade dagens fastigheter. Samtliga tomter var bebyggda med ett trähus vardera och hade därtill gårdsrum med kålgård. Sannolikt var det företrädesvis hantverkare som byggde sina små hus på billig mark, i det som då tillhörde utkanterna av bebyggelsen. Vid slutet av 1600-talet nämndes inga medeltida byggnader som brukades av nybyggarna i kvarteret.
Övervägande delen av fastigheterna har tomtavgränsningen från 16- eller 1700-tal bevarad. 1750 års karta visar att några av tomterna vid Kruttornet inte längre var bebyggda, utan istället hade bebyggelsen på dessa fastigheter rivits och lämnat plats för ett torg. Detta gäller Kruttornet 8 och 9, samt den fastighet som låg söder om kvarterets nuvarande sträckning. Torget existerade endast under en kort period och redan 1785 var de två fastigheterna i söder åter bebyggda och kvarteret hade fått den nuvarande avgränsningen.
Kvarteret rymmer idag sju fastigheter som alla ligger på rad innanför ringmuren. Den här delen av staden kallades tidigare allmänt för Gajlroten, vilket anspelar på 17- och 1800-talens fiskarbefolkning, som tillsammans med hantverkare dominerade i den småskaliga traditionella träbebyggelsen. Under 1800-talets andra hälft blev flera av fastigheternas huvudbyggnader tillbyggda och den enklare arbetarbefolkningen blandades upp med bland annat läkare och lärare. Det var fastigheterna längst i söder som genomgick de tidigaste och mest omfattande förändringarna. På Kruttornet 8 uppfördes vid denna tid en helt ny byggnad med en karaktär som skiljer sig från den övriga bebyggelsen i kvarteret och stadsdelen. Dessutom fick denna byggnad under 1900-talets början en exteriör i lätt jugend med nationalromantiska drag, vilket är ett ovanligt stiluttryck för Visby stad. Under 1900-talet fortsatte om- och tillbyggandet av övriga fastigheter. Därmed moderniserades kvarterets fattigbebyggelse alltmer efter hand och förvandlades under 1900-talet till en eftertraktad bostadsmiljö där flera fastigheter numera bebos säsongsvis.
Fastighetsbeskrivning:
Kruttornet 3 är en mindre bostadsfastighet belägen i kvarterets mellersta del, intill ringmuren i väster och gränsande till Strandgatan i öster. Fastigheten har ursprungligen bebotts av enklare folk, som bland annat fiskare och hantverkare. På 1697 års karta utgjorde dagens fastighet delar av både tomt nummer 56 i norr och 242 i söder. På tomt nummer 56 fanns ett trähus, ett stall med tillhörande gårdsrum och på tomt nummer 242 en stuga av trä med kålgård och gårdsrum. Om bebyggelsen var placerad på den mark som utgörs av dagens fastighet går inte att säga. Någon gång under 1700-talet fick Kruttornet 3 den tomtavgränsning som fastigheten har idag.
Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus med delvis tegel- och delvis brädtak samt ett stall. Trähuset motsvaras av dagens bostadshus och är placerat med långsidan ut mot Strandgatan. Stallet, eller den uthusbyggnad som ersatt stallet, revs under 1900-talets andra hälft. Ett mindre uthus uppfördes i fastighetens nordvästra hörn under 1980-talet. Fastighetens trädgård är belagd med kalkstensflis och ligger väl skyddad mellan bostadshuset och ringmuren. Trädgården nås från Strandgatan via en tjärad träport.
Fastigheten har genom den äldre tomtavgränsningen och bostadshuset i skiftesverk bevarat en tydlig 1700-talskaraktär, som är av högt kulturhistoriskt och miljöskapande värde.