Fastighet: Berget 10
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 10 är belägen i den södra delen av kvarteret uppe på klinten och gränsar till passagen Stenklivet i söder. Redan under 1600-talet var marken för den nuvarande fastigheten bebyggd. Under 1700-talets mitt reglerades bebyggelsen och fastigheten kom då att benämnas Klinteroten I:17. Fastigheten har i stort sett bevarat sin utbredning sedan dess. Vid 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett stenhus med stentak. På 1883 års karta finns en byggnad placerad på platsen för det nuvarande bostadshuset. Sannolikt revs denna byggnad före 1912, då kartan från detta år endast visar en uthusbyggnad på fastigheten, placerad längs den sydvästra tomtgränsen. På 1936 års karta finns den nuvarande huvudbyggnaden från 1900-talets början markerad på platsen för det äldre bostadshuset. Byggnaden är placerad med långsidan längs den nordvästra tomtgränsen och en vinkeltillbyggnad mot sydost, in mot tomtens mellersta del.
I dag finns, förutom bostadshuset, även ett garage från 1960, vilket är sammanbyggt med vinkeltillbyggnaden i söder. Fastighetens gårdsrum avskärmas av höga plank. Mot Stenklivet finns en hög inkörsport med välvt överstycke, vilken även är försedd med en ingångsdörr. Gården är belagd med cementplattor och har planteringar med rosor och andra blommor.
Fastigheten har en bevarad tomtutbredning sedan 1700-talet. Den har även en karaktäristisk plankavskärmning och har därmed ett kulturhistoriskt värde, samt ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.