Fastighet: Kräklan 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kräklan utgör ett rektangulärt område som i väst sluttar ner mot och går ihop med Visbys parkdel, det vill säga DBW:s botaniska trädgård, Paviljongsplan och Gotlandsänget. Kvarteret ligger invid Tranhusgatan och avgränsas av S:t Nicolaigränd i norr och S:t Klemensgatan i söder. Kräklan tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 19 - 25a.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt nio fastigheter, varav åtta är bebyggda. De bebyggda tomterna är i huvudsak långsmala och utgår från Tranhusgatan i öst, och sluttar sedan ner mot parken i väst. Kräklan 9 är den enda obebyggda fastigheten och ligger nere i parkdelen, gränsande framförallt till tomterna 4, 5, 6 och 7. På fastigheten har medeltida kulturlager hittats, innehållande järnslagg och hjorthorn med mera. Kvarterets fastigheter karaktäriseras av stora pretentiösa 1800-talsbyggnader invid gatan där sedan en stor trädgårdstomt tar över och sträcker sig ner mot parken. Byggnaderna på Tranhusgatans västra sida är med få undantag byggda i souterrain. Hela stadsdelen har en relativt heterogen bebyggelse och utgör ett påfallande grönt och trädgårdsstadsliknande område med bördiga trädgårdar av varierande storlek. Fastigheterna ägs till stor del av privatpersoner, skrivna på fastigheten. Längs Tranhusgatan bebos de flesta husen permanent av ägarna, vilket är extra påtagligt i kvarteret Kräklan.
Under medeltiden var kvarteret en del av en stadsdel med enklare, låg träbebyggelse och ett fåtal stenhus. Trähusbebyggelsen förstördes uppskattningsvis under 1500-talet och efter reformationen fanns här åkrar och bete som delvis ägdes av bättre bemedlade borgare som själva bodde mer centralt. Enligt husklassifikationen från år 1785 var vissa tomter då bebyggda med trähus medan övriga stod upptagna som exempelvis åkermark. Det var främst under 1800-talets första hälft som området kom att omvandlas till en kombination av borgerskapets lustträdgårdar och odlingslotter. Nuvarande Tranhusgatan återgår på just fägator eller äldre gränshägnader, samt höjdkurvor.
På stadskartan från år 1856-60 syns kvarterets sträckning i stort sett överensstämma med nuvarande. De idag bebyggda tomterna har samma indelning som nu, dock är den norra tomten bara delad i två och inte i tre som idag. Det nordöstra hörnet utgjorde då en skild fastighet. Kräklan 9 hade ännu inte reglerats utan var delvis mullbärsodling. På 1860-talet reglerades och planerades Tranhusgatan, varefter framförallt den västra sidans kvarvarande stora trädgårdstomter bebyggdes med stora villor. Här fick husen en mer pretentiös utformning, vilket märks framför allt i volym, fasad och planer. Ett par hus i schweizerstil finns från 1860-talet och framåt, samt en ovanlig kombination av storbyggt skiftesverkshus i två våningar i schweizerstil från 1865 på Kräklan 7. Den tilltagande turismen medförde att pensionatsrörelser etablerades mot 1890-talet. Badhotellet ’Bredablick’ på nuvarande Kräklan 4 hörde till de större.
1912 års karta visar hur tomterna i kvarteret har blivit delade. Tomterna 20 och 21 (nuvarande Kräklan 6 och 7) har här ingen gräns dragen mellan sig, men bägge tomtbeteckningarna är utmärkta på kartan. I kvarterets norra del har den sista tomten nu delats i tre delar, som det fortfarande ser ut. DBW:s paviljong, invigd 1876, är utmärkt nedanför tomterna, uppskattningsvis i södra delen av nuvarande Kräklan 9. Paviljongen med sommarrestaurang och nöjeslokal totalförstördes vid en brand 1951. Senare samma år bildades nuvarande Kräklan 9 genom en sammanslagning av tidigare stadsägorna 9 och del av nr 10.
Fastighetsbeskrivning:
Kräklan 1 utgör kvarterets nordvästra hörn vid S:t Nikolaigränd och Paviljongsgatan. Fastigheten hörde tidigare till en större tomt, vilken utgjorde det område som idag är Kräklan 1,2 och 3. Sannolikt är att nuvarande Kräklan 2 under en lång tid haft nuvarande avgränsning medan marken runt om har haft lösa inbördes gränser. År 1905 kom tomterna att bildas, vilka idag motsvaras av Kräklan 1 och 3. På 1700-talet betecknades nuvarande Kräklan 2 som tomt nr 25 och i husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse på denna tomt i form av ett trähus med brädtak med en ägare, samt ett rivet trähus med en annan ägare. Från omkring 1800-talets mitt och fram till början av 1900-talet stod tomten utan bebyggelse och användes som trädgård.
Fastigheten ligger just på kanten mot det stora sammanhängande grönområdet DBW:s botaniska trädgård-Paviljongsplan-Gotlandsänget och bildar med sin uppvuxna tomt en mjuk övergång från grönområdet mot bostadsbebyggelsen i öst. Tomten är relativt liten med den storbyggda villan från 1907, ’Villa Ekebo’, centralt placerad och med tillhörande uthus belägna i öst vid fastighetens södra gräns. Villan är uppförd som hus i park eller trädgård, tvärtemot stadens mer traditionella byggnadssätt med byggnader mot gatan och slutna gaturum. Tomten avgränsas av spjälstaket mot norr, söder och väster. Mot grannfastigheten i öster löper en mur i silikattegel. Den lätt sluttande trädgården är belagd med gräs och grus. Växtligheten är något förvildad med exempelvis äppelträd, ek, lind, körsbär eller bigarrå, alm, gullregn, fläder och syrén.
Fastigheten med byggnaderna är stil- och strukturmässigt ett något sällsynt inslag i stadsbebyggelsen och stadsdelen, där dock motsvarigheter finns i något annorlunda stildräkt. Därför betingar fastigheten ett betydande arkitektoniskt värde samt stora miljö- och rumsskapande värden där den ligger på sluttningen ner mot grönområdet. Fastigheten bidrar stort till den speciella miljön kring Paviljongsplan, Gotlandsänget och DBW:s botaniska trädgård. Den avgränsar grönområdet från den bebyggda delen av staden på ett speciellt sätt, det blir en lugn oas utan störande inslag. Namnet ’Bredablick’ finns idag målat på huvudbyggnadens fasad, men det verkliga badhotellet ’Bredablick’ var ursprungligen byggnaden på Kräklan 4.