Fastighet: Kräklan 4
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kräklan utgör ett rektangulärt område som i väst sluttar ner mot och går ihop med Visbys parkdel, det vill säga DBW:s botaniska trädgård, Paviljongsplan och Gotlandsänget. Kvarteret ligger invid Tranhusgatan och avgränsas av S:t Nicolaigränd i norr och S:t Klemensgatan i söder. Kräklan tillhörde tidigare Norderrotens tredje kvarter, nr 19 - 25a.
Kvarteret utgörs idag av sammanlagt nio fastigheter, varav åtta är bebyggda. De bebyggda tomterna är i huvudsak långsmala och utgår från Tranhusgatan i öst, och sluttar sedan ner mot parken i väst. Kräklan 9 är den enda obebyggda fastigheten och ligger nere i parkdelen, gränsande framförallt till tomterna 4, 5, 6 och 7. På fastigheten har medeltida kulturlager hittats, innehållande järnslagg och hjorthorn med mera. Kvarterets fastigheter karaktäriseras av stora pretentiösa 1800-talsbyggnader invid gatan där sedan en stor trädgårdstomt tar över och sträcker sig ner mot parken. Byggnaderna på Tranhusgatans västra sida är med få undantag byggda i souterrain. Hela stadsdelen har en relativt heterogen bebyggelse och utgör ett påfallande grönt och trädgårdsstadsliknande område med bördiga trädgårdar av varierande storlek. Fastigheterna ägs till stor del av privatpersoner, skrivna på fastigheten. Längs Tranhusgatan bebos de flesta husen permanent av ägarna, vilket är extra påtagligt i kvarteret Kräklan.
Under medeltiden var kvarteret en del av en stadsdel med enklare, låg träbebyggelse och ett fåtal stenhus. Trähusbebyggelsen förstördes uppskattningsvis under 1500-talet och efter reformationen fanns här åkrar och bete som delvis ägdes av bättre bemedlade borgare som själva bodde mer centralt. Enligt husklassifikationen från år 1785 var vissa tomter då bebyggda med trähus medan övriga stod upptagna som exempelvis åkermark. Det var främst under 1800-talets första hälft som området kom att omvandlas till en kombination av borgerskapets lustträdgårdar och odlingslotter. Nuvarande Tranhusgatan återgår på just fägator eller äldre gränshägnader, samt höjdkurvor.
På stadskartan från år 1856-60 syns kvarterets sträckning i stort sett överensstämma med nuvarande. De idag bebyggda tomterna har samma indelning som nu, dock är den norra tomten bara delad i två och inte i tre som idag. Det nordöstra hörnet utgjorde då en skild fastighet. Kräklan 9 hade ännu inte reglerats utan var delvis mullbärsodling. På 1860-talet reglerades och planerades Tranhusgatan, varefter framförallt den västra sidans kvarvarande stora trädgårdstomter bebyggdes med stora villor. Här fick husen en mer pretentiös utformning, vilket märks framför allt i volym, fasad och planer. Ett par hus i schweizerstil finns från 1860-talet och framåt, samt en ovanlig kombination av storbyggt skiftesverkshus i två våningar i schweizerstil från 1865 på Kräklan 7. Den tilltagande turismen medförde att pensionatsrörelser etablerades mot 1890-talet. Badhotellet ’Bredablick’ på nuvarande Kräklan 4 hörde till de större.
1912 års karta visar hur tomterna i kvarteret har blivit delade. Tomterna 20 och 21 (nuvarande Kräklan 6 och 7) har här ingen gräns dragen mellan sig, men bägge tomtbeteckningarna är utmärkta på kartan. I kvarterets norra del har den sista tomten nu delats i tre delar, som det fortfarande ser ut. DBW:s paviljong, invigd 1876, är utmärkt nedanför tomterna, uppskattningsvis i södra delen av nuvarande Kräklan 9. Paviljongen med sommarrestaurang och nöjeslokal totalförstördes vid en brand 1951. Senare samma år bildades nuvarande Kräklan 9 genom en sammanslagning av tidigare stadsägorna 9 och del av nr 10.
Fastighetsbeskrivning:
Kräklan 4 är belägen i kvarterets mellersta del, gränsande till Tranhusgatan i öst. Fastigheten betecknades tidigare Norderroten III:23 och i husklassifikationen från 1785 noteras fastigheten som en åkertomt på hospitalsjord. I husklassifikationen från år 1847 står tomten betecknad som Borgmästare Matthisens trädgård. Tomten reglerades på 1860-talet och år 1905 kom marken att bli inlöst från stadsjord till frijord. Detta är en av kvarterets större tomter, med en storbyggd villa från 1865, senare badhotellet eller pensionatet ’Bredablick’, numera flerbostadshus. Fastigheten är kännetecknande för den västra sidan av Tranhusgatan och utvecklingen med påkostade bostäder efter det att DBW anlagt den botaniska trädgården och efter att själva gatan planerats på 1850- respektive -60-talen.
Fastigheten med bostadshuset placerat invid Tranhusgatan, präglas av en omfattande ombyggnad år 1968, även om det ursprungliga huvudintrycket av byggnadens karaktär kvarstår. I norr finns uthus och garage och fastigheten avgränsas av ett flätat staket (eller plank) samt en brandmur i silikattegel. Mot grannfastigheten i söder finns ett plank med brädorna omlott och mot parkområdet i väster löper ett traditionellt spjälstaket med enkelt utformade inkörsgrindar i smide. Tomten är gräsbelagd med avbrott av markbetongplattor och asfalt. Trädgården har en rik mångfald av växtlighet, däribland valnötsträd, fikon och jasmin. Närmast huset finns ett blomsterland, liksom längst i väst, med bland annat rosor och kungsljus, dock förvildat.
Fastigheten är kulturhistoriskt intressant och bidrar till kvarterets arkitektoniska helhet både med huvudbyggnadens utförande och med tomtens karaktäristiska struktur.