Fastighet: Krämaren 1
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Krämaren är oregelbundet till formen och beläget i innerstadens östra del. Det gränsar till Hästgatan i norr, Knägränd i öster, Kryddgränd i söder och Wallérs plats i väster. Kvarteret finns utsatt som planerat område redan på 1646 års karta. Området har antagligen varit bebyggt längre än så med tanke på dess närhet till Hästgatan, som ända sedan medeltiden varit en viktig farled från Österport ner till stadskärnan och hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnumren 38-41 och 43-44.
Tomtindelningen i kvarteret har skiftat sedan 1600-talet. På kartan från 1696-97 utgör de två nordligast belägna tomterna, nuvarande fastigheterna Krämaren 1-2, en gemensam fastighet. Den västra tomten, nuvarande Krämaren 3, motsvarades av två skilda tomter där delen mot Wallérs plats även innefattade en bit av nuvarande Krämaren 4. Krämaren 5, längst i söder, har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns markerade redan på 1697 års karta. Den nuvarande tomtindelningen har kvarteret haft sedan 1800-talets andra hälft. Under 1600- och 1700- talen var kvarteret i huvudsak glest bebyggt med trä- och stenhus och tillhörande uthus.
Kvarteret är idag indelat i fem fastigheter. På Krämaren 3 finns en stenbyggnad som är uppförd i etapper och vars äldsta delar möjligtvis är av medeltida ursprung. Den äldsta bebyggelsen finns annars i kvarterets sydöstra del på Krämaren 4 och 5, med bostadshus i trä från 1700-talet respektive sten från 1800-talets mitt. Kvarterets övriga bebyggelse utgörs huvudsakligen av större stenbyggnader med affärsverksamhet, uppförda mellan 1900 och 1950.
Fastighetsbeskrivning:
Krämaren 1 utgör hela den norra delen av kvarteret och avgränsas mot väster och norr av Hästgatan och mot öster av Knägränd. På kartan från 1696-97 var marken motsvarande den nuvarande fastigheten sammanslagen med nuvarande Krämaren 2, vilket är fallet även på 1856 års karta. Vid tiden för 1785 års husklassifikation fanns det på tomten som då benämndes Klinteroten III:40 ett stenhus med tegeltak, ett trä- och ett tegelhus med tegeltak, en drängstuga och fähus av trä med brädtak och på tomten Klinteroten III:41 ett stenhus med tegeltak. Byggnadernas placeringar på tomterna är oklar. På marken motsvarande den nuvarande fastigheten fanns det 1883 ett hus som låg längs Hästgatan ner mot Wallérs plats samt den ännu bevarade ekonomibyggnaden, placerad med huvudgaveln mot Hästgatan och långsidan utmed Knägränd. Mellan dessa byggnader fanns även ett större gårdsrum. Fastigheten har i stort sett haft samma avgränsning sedan sekelskiftet 1900.
Fastigheten består idag av tre byggnader. 1946 revs större delen av det äldre huset på tomten och ersattes av ett affärs- och bostadshus i tre våningar, placerat längs hela den norra delen av fastigheten, ut mot Hästgatan. Åt söder avgränsas fastigheten av en uthuslänga som är samtida med huvudbyggnaden. Åt öster begränsas fastigheten av en äldre före detta stall- och magasinsbyggnad, placerad med gaveln ut mot Hästgatan och långsidan längs Knägränd i halva kvarterets längd. Byggnaden inrymmer numera affärs- och lagerlokaler. I huvudbyggnadens gatufasad finns i den östra delen en passage vilken tidigare fungerat som inkörsel till gården. Denna är numera inbyggd som en del av butiken. På tidigt 1990-tal byggdes den östra delen av innergården in, med en envåningsutbyggnad under ett pulpettak, mot den gamla stallbyggnaden. Gårdsrummet är sedan 1993 helt asfalterat och överbyggt samt försett med ett falsat plåttak.
Fastigheten har en karaktär av efterkrigstidens arkitektur, med moderna och funktionella flerbostadshus. Huvudbyggnadens nedervåning har sedan uppförandet inrymt restaurang- och affärsverksamhet, vilket är typiskt för läget bredvid Hästgatan som sedan medeltiden fungerat som handelsgata.
Fastigheten har ett kulturhistoriskt värde i och med den tidstypiska affärs- och lagerbyggnaden från 1800-talet. Den yngre byggnaden med bostäder, affärs- och restauranglokaler har ett visst socialhistoriskt värde i stadsdelen.