Fastighet: Krämaren 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Krämaren är oregelbundet till formen och beläget i innerstadens östra del. Det gränsar till Hästgatan i norr, Knägränd i öster, Kryddgränd i söder och Wallérs plats i väster. Kvarteret finns utsatt som planerat område redan på 1646 års karta. Området har antagligen varit bebyggt längre än så med tanke på dess närhet till Hästgatan, som ända sedan medeltiden varit en viktig farled från Österport ner till stadskärnan och hamnen. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens tredje kvarter med tomtnumren 38-41 och 43-44.
Tomtindelningen i kvarteret har skiftat sedan 1600-talet. På kartan från 1696-97 utgör de två nordligast belägna tomterna, nuvarande fastigheterna Krämaren 1-2, en gemensam fastighet. Den västra tomten, nuvarande Krämaren 3, motsvarades av två skilda tomter där delen mot Wallérs plats även innefattade en bit av nuvarande Krämaren 4. Krämaren 5, längst i söder, har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns markerade redan på 1697 års karta. Den nuvarande tomtindelningen har kvarteret haft sedan 1800-talets andra hälft. Under 1600- och 1700- talen var kvarteret i huvudsak glest bebyggt med trä- och stenhus och tillhörande uthus.
Kvarteret är idag indelat i fem fastigheter. På Krämaren 3 finns en stenbyggnad som är uppförd i etapper och vars äldsta delar möjligtvis är av medeltida ursprung. Den äldsta bebyggelsen finns annars i kvarterets sydöstra del på Krämaren 4 och 5, med bostadshus i trä från 1700-talet respektive sten från 1800-talets mitt. Kvarterets övriga bebyggelse utgörs huvudsakligen av större stenbyggnader med affärsverksamhet, uppförda mellan 1900 och 1950.
Fastighetsbeskrivning:
Krämaren 5 är belägen i kvarterets sydligaste del, gränsande till Knägränd i öster och Kryddgränd i söder. Fastigheten har bildats genom sammanslagning av två tomter som finns noterade på 1697 års karta, med nummer 91 och 93. Detta förhållande är ännu synligt genom de två bostadshus som finns på fastigheten.
Sannolikt har sammanslagningen av tomterna skett strax efter att det stora bostadshuset av sten, som är placerat i fastighetens sydvästra del, byggdes vid mitten av 1800-talet. Fastigheten har ytterligare fyra byggnader och tillsammans kringgärdar de en liten gård. På klintkanten i väster finns ett stenhus som sannolikt är uppfört omkring 1800, det vill säga före huvudbyggnaden. Vid den norra tomtgränsen finns en uthuslänga i trä, innehållande förråd och tvättstuga, som sannolikt uppfördes under 1800-talets andra hälft. Invid Knägränd i öster finns en sopbod i trä, uppförd 1996 på platsen för en äldre inkörsport. Söder om sopboden, och sammanbyggd med denna, finns ett reveterat om- och tillbyggt skiftesverkshus från 1700-talet. Byggnadens huvudkropp är placerad med långsidan mot Kryddgränd och tillbyggnaden har långsidan längs Knägränd.
Mellan huvudbyggnaden och det nordvästra hörnet på skiftesverkshuset finns en hög, slätputsad mur. I muren finns en ingångsdörr med fiskbensmönstrad panel. Gården saknar planteringar och är belagd med gat- och kullersten. På gården står en grön, gjuten handpump.
Fastighetens väl sammanhållna bebyggelse, med varierande utformning och tillkomsttid, skapar tillsammans en kulturhistoriskt intressant miljö på södra Klinten.