Fastighet: Berget 14
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 14 är belägen nedanför klinten, i kvarterets södra del, gränsande till Slottsbacken i väster och Stenklivet i söder. På 1697 års karta motsvarade fastigheten en mindre del av den stora tomten nummer 2, som bland annat omfattade ett stenhus. Var på tomten denna byggnad fanns är oklart. Under 1700-talet ingick sannolikt tomten i en större fastighet, som även omfattade nuvarande Berget 13. Vid 1785 års husklassifikation var tomten, som då benämndes Strandroten IV:21, bebyggd med ett trähus med brädtak. Denna byggnad motsvarar sannolikt det nuvarande bostadshuset på fastigheten Berget 13. På 1856 års karta var de båda tomterna fortfarande en och samma, men enligt 1883 års karta har tomten delats och fastigheten har fått sin nuvarande utbredning. Vid denna tid var tomten redan bebyggd med det nuvarande bostadshuset från 1870-talet och en uthusbyggnad fanns invid den östra fastighetsgränsen. Denna uthusbyggnad revs någon gång mellan 1936 och 1968.
Den nuvarande bebyggelsen utgörs av ett för området ovanligt högt bostadshus, placerat med långsidan invid Slottsbacken och med en tillbyggnad i vinkel längs Stenklivet. Fastigheten avskärmas av bebyggelsen och en mur mot den intilliggande fastigheten i norr. Längs klintkanten och den södra fastighetsgränsen löper träplank. Innergården är belagd med cementplattor och har planteringar med rosor och jasmin.
Med den bevarade fastighetsgränsen och bostadshuset från 1800-talets andra hälft, har fastigheten ett såväl kulturhistoriskt värde som ett miljöskapande värde för kvarter och område.