All information...

Fastighet: Berget 15

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.

Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.

Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.

Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.

Fastighetsbeskrivning:

Fastigheten Berget 15 är belägen nedanför klinten, i den södra delen av kvarteret och gränsar till Slottsbacken i väster. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 19, som var bebyggd med ett hus och tillhörande kålgård. Under 1700-talet kom marken för den nuvarande fastigheten att omfatta två mindre tomter, Strandroten IV:19 i norr och 20 i söder. Enligt 1785 års husklassifikation var tomt nummer 19, bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med tegeltak. Tomt nummer 20 omfattade ett trähus med tegeltak och ett stall försett med brädtak. Under 1800-talets första hälft slogs de båda tomterna samman och fastigheten har sedan dess haft samma utbredning. På 1883 års karta finns det nuvarande bostadshuset från 1700-talets andra hälft, markerat. Denna byggnad omfattas av de båda sammanbyggda träbyggnaderna från 1700-talet. Bostadshuset är placerat med långsidan i liv med Slottsbacken. Enligt 1883 års karta finns även två uthusbyggnader, placerade längs den nordöstra fastighetsgränsen. Under 1900-talets första hälft förändrades gårdsbebyggelsen med ett flertal tillbyggnader. Samtliga uthus revs sannolikt i samband med att det nuvarande garaget uppfördes 1950. Fastighetens gårdsrum är i olika nivåer och därför är garaget anlagt under markplan i fastighetens norra del, och med infart från Slottsbacken. Fastigheten omges av kalkstensmurar mot väster och söder. Vid bostadshusets södra hörn finns en låg smidesgrind. I fastighetens norra del löper ett staket, bland annat ovanpå garaget. I tomtens sydöstra hörn finns en redskapsbod och ett skärmtak för cyklar. Gården har en lummig växtlighet och längs murarna klättar en frodig murgröna och nunneört. Innergården har ett flertal fruktträd, buskar och planteringar i rosenrabatter.

Fastigheten har en bevarad tomtsträckning från 1800-talets första hälft. Bostadshuset med de två sammanbyggda huskropparna från 1700-talets andra hälft, har bevarade skiftesverksstommar. Fastigheten har ett såväl kulturhistorsikt, som ett miljöskapande värde för bebyggelsemiljön i kvarter och område.


Tillbaka...