All information...

Fastighet: Berget 17

Fastighetsbeskrivning:

Kvartersbeskrivning:

Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.

Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.

Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.

Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.

Fastighetsbeskrivning:

Fastigheten Berget 17 är terrasserad och belägen nedanför klinten, i kvarterets mellersta del och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 17, som var bebyggd med ett trähus samt tillhörande kålgård och ägdes av Lorentz Wulff. Fastigheten har i huvudsak haft samma tomtsträckning sedan dess. Före den nu rådande fastighetsindelningen benämndes tomten Strandroten IV: 17. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus och ett stall, båda försedda med brädtak. På 1883 års karta finns det nuvarande bostadshuset, från 1700-talets andra hälft eller 1800-talets början, markerat med långsidan invid S:t Hansgatan. Under 1900-talets början försågs byggnaden med ytterligare en våning och på 1920-talet uppfördes en tillbyggnad, in mot gården, i form av ett trapphus. Enligt samma karta, finns ett gårdshus markerat i fastighetens nordöstra hörn, under klinten. Detta motsvarar sannolikt det nuvarande gårdshuset, som uppfördes under 1800-talets andra hälft.

I dag omfattas fastigheten av tre byggnader. Förutom de ovan nämnda, finns även ett garage uppfört 1966. Detta är sammanbyggt med bostadshusets norra gavel. Fastighetens gårdsrum avskärmas av murar. Söder om bostadshuset finns en mur avtäckt med kalkstensplattor, vilken bryts upp av en grind. Tomten sluttar från klinten ned mot S:t Hansgatan och är terrasserad. Den mellersta delen av tomten, bakom bostadshuset är avdelad av ett gjutet fundament med ett enkelt järnräcke. Denna del av tomten nås via en hög trappa från gården bakom huvudbyggnaden. Trädgården är lummig, gräsbevuxen och belagd med gångar av kalkstensflis. Växtligheten utgörs av planteringar i rosenrabatter och syréner.

Fastigheten har en välbevarad tomtsträckning åtminstone från sekelskiftet 1700. Huvudbyggnaden har en skiftesverksstomme från 1700-talets andra hälft eller 1800-talets början och en exteriör med 1800-talsuttryck. Tillsammans bidrar detta till ett såväl stort kulturhistoriskt värde som ett betydande miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.


Tillbaka...