Fastighet: Berget 25
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens första kvarter med tomtnummer 5-19 samt Strandrotens fjärde kvarter med tomtnummer 11-19.
Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar. Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar.
Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan. Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning.
Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse. Därför presenteras kvarterets fastigheter i skilda sammanhang.
Fastighetsbeskrivning:
Fastigheten Berget 25 är belägen i den sluttande, sydvästra delen av kvarteret uppe på klinten och gränsar till passagen Stenklivet i söder. Redan under 1600-talets andra hälft var tomten planlagd. Under 1700-talets mitt reglerades fastigheterna i området och nuvarande Berget 25 kom i princip att utgöra två tomter, Klinteroten I:18 och 19. De båda tomterna var bebyggda med ett trähus med brädtak vardera. På 1856 års karta utgjordes marken för den nuvarande fastigheten av tre tomter, då tomt nummer 18 delats, men på 1883 års karta omfattades den återigen av två tomter. På tomt nummer 18 i norr finns en byggnad markerad med långsidan invid Stenklivet. Tomt nummer 19 i söder har en byggnad som till större delen är belägen i gaturummet, Stenklivet. Byggnaden är placerad, utanför den nuvarande tomtgränsen, med gaveln ut mot gaturummet.
Den nuvarande huvudbyggnaden, från 1888, är uppförd med långsidan invid Stenklivet. Norr om, och sammanbyggd med bostadshuset, finns en garage- och tvättstugebyggnad som uppfördes 1980. Fastighetens gårdsrum avskärmas av höga murar och plank. Gården är lummig, gräsbevuxen och har gångar av kalksten och cementplattor. I fastighetens sydvästra hörn finns en stentrappa med en grind som leder ned mot fastigheten Berget 13. I tomtens norra del finns en anlagd damm med näckrosor och i den sydöstra delen, en kalkstensuppbyggd terrass. Växtligheten domineras av ett stort kastanjeträd och flera planteringar i blomrabatter.
Fastigheten har en karaktäristisk avskämning mot gaturummet och betingar därmed ett miljöskapande värde för kvarter och stadsdel.