| Exteriör stilepok |
Traditionell |
| Våningar |
Två våningar med inredd vind |
| Plantyp |
Fri planlösning |
| Stomme |
Tegel |
| Grund / Sockel |
Slätputsad GRANIT. |
| Fasadmaterial |
Puts |
| Övriga fasaddetaljer |
Blågrå fönstersnickerier. Profilerad gesims längs takfoten. |
| Fönster |
Små fönster med stickbågiga överstycken. I den norra gaveln och den östra fasadens bottenvåning större fönster med stickbågiga överstycken. Fönstren har 2 bågar och 6 rutor. I den östra fasadens bottenvåning har fönstren 1 båge och 9 rutor. |
| Fönsteromfattning |
Något indragna från fasadlivet. |
| Dörrar |
Mot väster en entréport med pardörr av inåtgående dörrblad med pilmösterställd panel o0ch äldre beslag. Källardörr på den södra gveln av plåt. |
| Dörromfattning |
Den västra porten är indragen från fasadlivet med en röd stenklädd nisch med en rusticerad omfattning med profilerat överstycke. I överstycket frinns Gustaf den III:s monogram |
| Takform |
Sadeltak |
| Taktäckmaterial |
Lertegel |
| Takplåttyp |
|
| Takplåtstyp 2016 |
|
| Takutbyggnad |
TAKFÖNSTER, 6 mot väster och 6 mot öster. TAKKUPA 1 mot väster. |
| Skorsten |
Tre plåtklädda skorstenar av tegel |
| Byggnadsbeskrivning |
Landsarkivet är en stor byggnad i två våningar med inredd vind och källare under en del av huset. Byggnaden uppfördes 1773 som kronomagasin i stram klassicistisk stil med ett brant sadeltak. Den är ritad av C. F. Adelcrantz och C. J. Cronstedt, två av det sena 1700-talets stora arkitekter. Under 1800-talet förlorade magasinet sin ursprungliga funktion och kom att användas för förvaring av Gotlands infanteriregementes persedlar. I början av 1900-talet fick det funktionen av arkivdepå, för att sedermera inrymma Landsarkivet. Byggnaden har en stomme av tegel som står under ett tegeltäckt sadeltak. Taket bryts upp av en takkupa mot väster och av takfönster, sex stycken i vardera takfall. Byggnadens ljust putsade fasader ger ett slutet intryck med sina små fönster med stickbågeformade överstycken. Undantaget är den norra gaveln och östra sidans bottenvåning, vilka har större fönster. De större fönstren har en båge spröjsad till nio rutor, medan övriga fönster har två bågar och är spröjsade till sex rutor. Huvudentrén ut mot gatan i väster är en enkelt utformad pardörr med diagonalt ställd panel och äldre beslag. Porten har en rusticerad omfattning och en paradtrappa leder upp till entrén. Ovanför entrén finns Gustaf III:s monogram och i den övre våningens fönsterrad sitter en minnestavla, vilken anger året för uppförandet av byggnaden. På byggnadens södra gavel finns en källardörr av plåt. Byggnadens funktionsändringar över tiden har medfört smärre förändringar och ombyggnader, framförallt interiört. Sålunda är interiören idag moderniserad och anpassad till arkivverksamheten. Centralt placerad i byggnaden finns en stor trappa i röd kalksten med valvkupor i tegel. Källaren och det för personalen inredda vindsutrymmet är inte ursprungliga, utan har tillkommit under senare tid.
Byggnaden är ett representativt exempel på 1700-talets statliga, storskaliga byggande och har i sitt välbevarade skick ett stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde. Samtidigt betingar det ett miljöskapande värde och är omistligt för staden. |