Fastighet: Kruttornet 5
Fastighetsbeskrivning:
Kvartersbeskrivning:
Kvarteret Kruttornet är långsmalt och ligger alldeles innanför den västra sidan av ringmuren, norr om Kruttornet. I söder gränsar kvarteret till Fiskarplan, i öster till Strandgatan och längst norrut avslutas det mot Studentallén. Före den nu rådande fastighetsbenämningen tillhörde Kruttornet Norderrotens andra kvarter med tomterna 11, 14, 27, 29 samt 34-36. Kvarteret ligger i den norra delen av det medeltida Visbys stadskärna och lämningar visar att kvarteret delvis var bebyggt under medeltiden. Rester finns efter åtminstone två stenhus från denna tid. I ringmuren på nuvarande Kruttornet 5 och 8 finns spår efter den ena byggnaden, som var sammanbyggd med muren och av spåren att döma äldre än denna. På kruttornet 9 finns lämningar efter det andra huset, som låg längs den östra gränsen utmed Strandgatan.
På Meijers karta från 1646 är kvarteret något större än idag och sträcker sig förbi Kruttornet i söder. Kvarteret nyttjades troligen vid denna tid för kålgårdar och trädgårdar, vars ägare bodde på fastigheter mera centralt belägna i staden. År 1697 var kvarteret indelat i tomter, som i stort sett motsvarade dagens fastigheter. Samtliga tomter var bebyggda med ett trähus vardera och hade därtill gårdsrum med kålgård. Sannolikt var det företrädesvis hantverkare som byggde sina små hus på billig mark, i det som då tillhörde utkanterna av bebyggelsen. Vid slutet av 1600-talet nämndes inga medeltida byggnader som brukades av nybyggarna i kvarteret.
Övervägande delen av fastigheterna har tomtavgränsningen från 16- eller 1700-tal bevarad. 1750 års karta visar att några av tomterna vid Kruttornet inte längre var bebyggda, utan istället hade bebyggelsen på dessa fastigheter rivits och lämnat plats för ett torg. Detta gäller Kruttornet 8 och 9, samt den fastighet som låg söder om kvarterets nuvarande sträckning. Torget existerade endast under en kort period och redan 1785 var de två fastigheterna i söder åter bebyggda och kvarteret hade fått den nuvarande avgränsningen.
Kvarteret rymmer idag sju fastigheter som alla ligger på rad innanför ringmuren. Den här delen av staden kallades tidigare allmänt för Gajlroten, vilket anspelar på 17- och 1800-talens fiskarbefolkning, som tillsammans med hantverkare dominerade i den småskaliga traditionella träbebyggelsen. Under 1800-talets andra hälft blev flera av fastigheternas huvudbyggnader tillbyggda och den enklare arbetarbefolkningen blandades upp med bland annat läkare och lärare. Det var fastigheterna längst i söder som genomgick de tidigaste och mest omfattande förändringarna. På Kruttornet 8 uppfördes vid denna tid en helt ny byggnad med en karaktär som skiljer sig från den övriga bebyggelsen i kvarteret och stadsdelen. Dessutom fick denna byggnad under 1900-talets början en exteriör i lätt jugend med nationalromantiska drag, vilket är ett ovanligt stiluttryck för Visby stad. Under 1900-talet fortsatte om- och tillbyggandet av övriga fastigheter. Därmed moderniserades kvarterets fattigbebyggelse alltmer efter hand och förvandlades under 1900-talet till en eftertraktad bostadsmiljö där flera fastigheter numera bebos säsongsvis.
Fastighetsbeskrivning:
Kruttornet 5 är en bostadsfastighet belägen i kvarterets mellersta del, intill ringmuren i väster och gränsande mot Strandgatan i öster. Fastigheten har ursprungligen bebotts av enklare folk som hantverkare och sjömän. Medeltida lämningar finns under mark i fastighetens södra del. Lämningarna är i form av murverk till ett stenhus, som delvis även stått på grannfastigheten Kruttornet 8. Den västra delen av detta stenhus har varit integrerad med ringmuren, och av spåren att döma äldre än denna. Fastighetens välbevarade tomtavgränsning sträcker sig tillbaka till 1600-talets andra hälft. År 1697 hade fastigheten tomtnummer 241 och var bebyggd med ett trähus med tillhörande gårdsrum och kålgård.
Enligt 1785 års husklassifikation fanns på fastigheten ett trähus och ett stall, där trähuset är dagens huvudbyggnad. Denna byggnad ligger med långsidan ut mot Strandgatan och har under 18- och 1900-talet byggts om åtskilligt. Fastighetens gårdsrum är delvis belagt med kalkstensplattor och är slutet ut mot Strandgatan via ett plank med en träport. Från gårdsrummet västerut finns en öppning i ringmuren med en smidesgrind och en kalkstenstrappa mot Strandpromenaden. Under perioden 1938 till 1974 hade fastigheten samma ägare som Kruttornet 4 och sedan dess är fastigheternas gårdar visuellt sett sammanhörande, utan markerad avgränsning.
I och med den bevarade tomtsträckning från 1600-talet och skiftesverkshusets stomme från 1700-talet har fastigheten ett kulturhistoriskt värde. Trots att fastighetens karaktär förändrats under århundradena, har den ut mot Strandgatan dock delvis bevarat sitt uttryck från 1800-talet och smälter sålunda in i den omkringliggande bebyggelsen, vilket ger den ett miljöskapande värde i kvarter och stadsdel.