Exteriör stilepok |
Traditionell, 1600-tal |
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
Enkelstuga |
Stomme |
Skiftesverk, Bulhus |
Grund / Sockel |
Sockel: Puts |
Fasadmaterial |
TRÄPANEL |
Övriga fasaddetaljer |
synliga riändar |
Fönster |
Kopplade, utåtgående, med mittpost. 2 lufter med 2 rutor i vardera bågen. Snickerierna gröngrå, gamla beslag. |
Fönsteromfattning |
fönsterluckor med en spegel på vardera luckan, samma färg som fönstersnickerierna |
Dörrar |
dubbel trädörr, ursprunglig med gamla beslag och handtag, överljus |
Dörromfattning |
träfoder i samma färg som övriga snickerier |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
3 TAKFÖNSTER mot väster, 2 TAKKUPOR mot öster |
Skorsten |
Två putsade skorstenar, En skorsten av plåt |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är placerad med långsidan mot Södra Kyrkogatan, vid den öppna plats som bildas där denna gata möter S:t Drottensgatan och Stora Torget. Byggnaden har en stomme i skiftesverksteknik och är uppförd i en våning med ett brant tegeltäckt sadeltak, under vilket det ryms en inredd vind i två plan. Fasaden är klädd med brädpanel. Mot gatan syns riändarna och fasaden pryds av fönsterluckor. På nedre botten ryms caféverksamhet, medan vindsplanet rymmer bostad.
Byggnaden uppfördes med största sannolikhet under slutet av 1600-talet och har inte genomgått några nämnvärda förändringar sedan uppförandet. De båda rummen mot gatan, på nedre botten, har välbevarade dekorativa väggmålningar. I norra rummet är dessa tillskrivna Nils Salin, omkring 1750, och i det södra är de troligen utförda av Magnus Möller på 1760-talet. På 1960- och 70-talen gjordes en del ombyggnader. Vindsvåningen inreddes till lägenhet/ateljé och takfönster togs upp. Detta påverkade dock inte det ålderdomliga helhetsintrycket i någon nämnvärd utsträckning.
Såväl exteriört med den ålderdomliga skiftesverkskaraktären, som interiört med de välbevarade väggmålningarna, har byggnaden bevarat det ursprungliga utseendet väl. En värdefull bebyggelsekontinuitet kan följas från medeltid, representerad av Ryska kyrkan, till 1600- och 1700-tal med den för tiden och platsen typiska skiftesverkshuskonstruktionen. Byggnaden har höga byggnadshistoriska och kulturhistoriska värden. |