Alla uppgifter om byggnaden

Dessa uppgifter finns om aktuell byggnad. Tillhör: Residenset 3

Klicka på resp. flik för att visa uppgifterna...

 Inventering  4 (Visby innerstadsinventering 1996) 
 Fastighetsbeteckning  Residenset 3 
 f.d. Fastighetsbeteckning   
 Byggnadsnummer  1 
 Byggstart  1700 
 Byggnaden färdigställd   
 Arkitekt   
 Byggmästare   
 Byggherre   
 Byggdatumkommentar  Mittersta delen 1700. Förlängd söderut 1840-talet. Den norra delen byggd under tidigt 1800-tal. 
 Skydd  Byggnadsminne (Kulturmiljölagen) 
 Kulturhistorisk Klassificering  A 
 Ursprunglig funktion  Köpmansgård, Bostad 
 Senare funktion  Landshövdingeresidens 
 Nuvarande funktion  Kontor 
 Exteriör stilepok   
 Våningar  Två våningar 
 Plantyp   
 Stomme  Kalksten 
 Grund / Sockel  Grund: Kalksten, Sockel: Kalksten, Yttertrappa: Kalksten med ett steg 
 Fasadmaterial  Puts, slätputs (södra delen: gul-vit) (norra delen: gul) 
 Övriga fasaddetaljer  Norra huset: Profilerad gördelgesims. Profilerad takgesims. Putsade rusticerads hörnkedjor i bottenvåning. Södra huset: Profilerad takgesims. 
 Fönster  Den södra delen: 6-rutiga fönster i bottenvåningen, delvis med 1900-talsbeslag, fönsterluckshållare. I 2:a våningen kryssformade fönster med tvärpost i övre delen. Vissa fönster utan beslag, i övrigt 1900- och 1800-talsbeslag. Den norra delen: 6-rutiga fönster. 
 Fönsteromfattning   
 Dörrar  Tre parportar med överljusfönster. 
 Dörromfattning  Dörromfattning av trä med konsoler och trekantsgavel-överstycken. 
 Takform  Brutet tak 
 Taktäckmaterial  Enkupigt lertegel 
 Takplåttyp   
 Takplåtstyp 2016   
 Takutbyggnad  Stickbågiga takkupor 
 Skorsten  Två plåtklädda skorstenar 
 Byggnadsbeskrivning  Byggnadens mellersta del uppfördes som en del av en köpmansgård i början av 1700-talet. År 1821 köpte Kronan den så kallade Schwanska gården för att bruka huvudbyggnaden som residens för landshövdingen. Under 1830-talet gjordes en tillbyggnad till huset vid dess södra gavel. Någon gång under därpå följande decennium förlängdes den nya tillbyggnaden ytterligare åt söder. År 1871 förvärvades den norr om huset belägna så kallade Westbergska gården, troligen uppförd under tidigt 1800-tal, då fler tjänstelokaler behövdes. Strax därefter byggdes denna norra gavel till med ny entré och trappa. Alla byggnadskropparna är uppförda i kalksten och är idag sammanbyggda. Den södra delen rymmer tjänstebostad för landshövdingen och den norra Länsstyrelsens kontorslokaler. Byggnaden är sin helhet i två våningar med inredd vind, och står under ett tegeltäckt mansardtak. Taket bryts upp av flertalet regelbundet placerade takkupor i båda takfallen. Den södra delen av byggnaden fick vid tillbyggnadstiden kring år 1840 det nuvarande symmetriska utseendet och portaler med empireomfattningar. Den norra delen sluter sig i bredd och form till det äldre komplexet sedan 1930-talet, då dess sadeltak ersattes med brutet tak, likt det på den ursprungliga residensdelen. Dock har fasadbehandlingen en yngre karaktär. Båda byggnadskropparna är slätputsade och har profilerade gesimser. Den norra delen är avfärgad i en varmt gul kulör, medan den södra delen är ljust gulbeige. Den norra delen har även en profilerad gördelgesims och putsade rusticerade hörnkedjor i bottenvåningen. Byggnaden har tre ingångsportar vid Strandgatan i öster. Alla har träomfattningar i klassisk stil, med pilastrar och överstycken i form av tympanonfält. Den norra porten har ett dörrblad med speglar och överljus, och utgör entré till kontorsdelen av residenset. De två andra är pardörrar med speglar och överljus. De övre speglarna i den mellersta porten är glasade och har fint utformade järngaller. Denna port utgör entrén till residensets bostadsdel. Porten längst söderut används ej. I byggnadens norra del finns fortfarande nischen efter ytterligare en port kvar. Där finns numera ett fönster. Fönstren i den norra delen utgörs av tvåluftsfönster spröjsade till sex rutor. Den södra delen av byggnaden har spröjsade tvåluftsfönster i bottenvåningen, och andra våningen sitter tvåluftsfönster med bredare spröjs i övre delen. Alla snickerier är målade i en gråblå kulör. Vissa förändringar har gjorts i byggnadens exteriör, bland annat togs fönsterluckorna mot Strandgatan bort vid en fasadrenovering under slutet av 1940-talet. Vidare, under 1950-talet, byttes en stor del av fönstren ut och fler takkupor togs upp. Interiören har en blandning av olika tidsepoker. Ett fåtal detaljer från 1700-talet finns kvar, men det hela domineras av inredningsdetaljer från sent 1800-tal samt 1900-tal. Kontorslokalerna har en modern inredning. Länsresidensets utvidgning sedan 1800-talets början kan klart urskiljas i byggnaden, vilket ger den ett kontinuitetsvärde. Byggnaden, som är byggnadsminnesförklarad, har ett högt kulturhistoriskt värde och dess sociala och miljöskapande värde för området och staden i stort är omistligt. 
 Interiör  Interiören har en blandning av olika tidsepoker. Ett fåtal detaljer från 1700-talet men det hela domineras av inredningsdetaljer från sent 1800-tal samt detta sekel. Kontorslokalerna har modern inredning. 
 Källare   
 Uppvärmning   
 Övrigt   

 

Ombyggnationer

Visa alla uppgifter...
 År   Arkitekt   Åtgärd   Byggmästare 
1913  Hugo Theorell, ingenjör  Ritning vatten- och avlopp   
1921  Hugo Theorell  Ritning värmeledning   
1924  Länsarkitekten Arvid S?  Ritning till inredning av vindsvåning   
1925  Knut Bergström  Ritning vattenservisledning   
1928  Serboni  Förslag till inredning av två gästrum i vindsvåning   
1931  L Å Bergström  Ritning vatten- och avlopp   
1951  Gilbert Hansson  Ändring och utvidgning av vatten- och avlopp   
1955  Gilbert Hansson  Ändring vatten- och avlopp   
1959  Gilbert Hansson  Inredning av badrum 2 tr   
1969  Gilbert Hansson  Ritning VVS-anläggning   
1972  Per-Erik Nilsson  Ombyggnad av förvaltningsbyggnad, vatten- och avloppsinstallation   
1980  Per-Erik Nilsson  Ombyggnad för Länsstyrelsen   
1994    Anordnande av skyddad ledningsplats   

 

Alla bilder på denna byggnad

(klicka för större bild, öppnas i separat fönster)

1996
     		1996
     		1996