Exteriör stilepok |
Rokoko |
Våningar |
Tre våningar |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
KALKSTEN. A: svart spritp. sockel. B: svart, slät. C: utskj. kalksten 5cm |
Fasadmaterial |
PUTS. A: slät, slammad sandf., gråvita lisener , horisontella band bv m. spritputs. B: slät, gul, kvastad. C: slät, sandfärgad, hörnkedjor o stickbåge av kalksten |
Övriga fasaddetaljer |
A: Gråvit putsade kransgesims. B: Kantigt profilerad gul takgesims. A+B: Ankarjärn, kryssformade, vissa överputsade, svarta hängrännor o stuprör. C: huggna hörnkedjor av kalksten samt stickbågad omfattning till fd entré. Skärmtak över entré. På gården trappor och vilplan med smidesstaket. |
Fönster |
A: Kopplade tvåglas, tvålufts, fyra spröjsade bv, korspost 1 vån, dito 2 vån m. fyra spröjsade rutor nedtill, bv inåtgående, utåt övriga, grönmålade. B: kopplade tvåglas, tvålufts, ospr. bv, korspost 1+2 vån, 1 vån m. åtta spröjsade rutor upptill, gröna. TK: fyra el. sex rutor. C: stora enlufts, pivå?, gröna, två stickbågade gamla blyinfattade m. vardera 60 små glas + 1 ovalt över entrén (funna i pannrummet 1969), spetsbågad rad överst, stormjärn. |
Fönsteromfattning |
A+B i fasadliv, C blyfönster 10cm smyg. |
Dörrar |
A: Ö pardörr trol. 1950-tal. hamrat glas i övre spegeln, kraftiga utskjutande fyllningar av rokokokaraktär, gammalt kupat tryck, lås, nyckelbricka nötbrunmålad. B: 1908 av Serboni, pardörr, rokokoinsp, svängda former o överstycke på övre spegeln, tjocka bultade beslag, tvåradigt överljus, 12 rutor, brunfärgat. C: 1969, pardörr m. smala sidoljus, två glasade rutor, större upptill, lackad teak. |
Dörromfattning |
A´+B: Indragen 30cm. A: slätputsad fasadomfattning, karmarna förankrade m. järnbeslag i kalkstenssockel. C: Teakfoder. |
Takform |
A: Brutet tak, Valmat tak B: Sadeltak C: Pulpettak |
Taktäckmaterial |
Enkupigt lertegel, C: Plåt |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
TAKKUPA. A: 1 Ö+S utskj. sadelt, svartm, 5 V pulpett, plåt. B: 1 i fasadliv, do A, 5 S pulpett. plåt, 4 N do. |
Skorsten |
|
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden som idag används som kommunhus är på medeltida grund uppfört vid 1700-talets mitt. Den har en stomme av kalksten i tre våningar med inredd vind ,som är putsad och avfärgad i en sandfärgad kulör med ljusgrå fasaddetaljer.
I slutet av 1600-talet finns det uppgifter om ett öde stenhus vid S:t Hansgatan. Detta var antagligen resterna av ett eller flera sammanbyggda medeltida hus som man efter undersökningar har konstaterat har funnits på platsen för nuvarande byggnad. På grunderna av detta öde hus uppförde borgmästare Lange ett ståtligt köpmanshus i tre våningar 1751. Huset var beläget i kvarterets sydöstra hörn, med långsidan i liv med S:t Hansgatan och gaveln emot dåtida Lychasgränd, nuvarande Rådhusplan. Längs Rådhusplan, något i souterrain, var huset försett med en flygel i tre våningar. I bottenvåningen av denna inrymdes bakstugan och brygghuset. Flygeln var i sin tur sammanbyggd med nuvarande Rådhuset 6, valvhuset.
År 1770 genomgick huset en besiktning för brandförsäkring och då var delar av huset fortfarande i gott skick. Man konstaterade att huset med tjocka kalkstensmurar var putsat i gult och att fasaden var ornerad med rusticering till 5 alnars höjd, med undantag för i hörnen, där den fortsätter ända upp till taklisten. Mellan fönstren fanns enklare pilastrar. Med största säkerhet hade gårdsfasadena på manbyggnaden och flygeln endast enkel slätputs utan dekorationer. Husets tak var ett valmat mansardtak täckt med tegel. Huset inköptes av borgerskapet 1794 och 1795 övergick då till Visby stad, för att användas till säte för magistraten, rådhusrätten och exekutionsverket.
Från 1877 finns den första ritningen på huset och huset verkar relativt orört från 1700-talet. På ritningen framgår även hur flygelbyggnaden sett ut. Den har ett relativt kort sadeltak täckt med tegel, dess tredje våning har höga fönster med tre rutor i varje båge och verkar gå i fil med huvudbyggnadens andra våning. De undre våningarna har mindre, fyrkantiga fönster och ner mot gränder har huset en dubbelport, eventuellt körport in till gården, och öster om denna en mindre spegeldörr med två dörrblad. Vid 1890 har det på både flygel- och huvudbyggnaden tillkommit sammanlagt fem mindre takkupor och mittraden av fönstren i flygeln har förstorats till samma storleken som fönstren på översta våningen. Detta skedde antagligen då man inredde den före detta spannmålsvinden åt Telefonföreningen 1882. Under 1900-talets andra hälft sker stora förändringar. Manbyggnaden och flygeln berörs inte exteriört åt öster och söder. De enda ingreppen är byte av fönsterbågar, takkupor och några förändrade portar. Vindarna inreds till kontor 1951. Mellan 1902 och 1936 hade huset byggt till norrut, ända till Lindbomska huset. I denna slätputsade vinkelbyggnad, som ligger indragen från omgivande byggnaders fasadliv, finns huvudentrén till kommunens olika förvaltningar. Ovanför entrédörren sitter två äldre småglasfönster. De stora förändringarna som skett berör främst gården och interiört, där rumsbildningarna successivt ändras.
Byggnaden har trots vissa mindre ombyggnader kvar en tidstypisk 1700-tals fasad med urskiljbara tillägg vilket ger huset såväl miljöskapande- som arkitekturhistoriska värden. Med sin historia som offentlig byggnad såsom borgmästarhus, rådhus och kommunalhus sedan 1700-talet finns det här värdefulla socialhistoriska kontinuitetsvärden. |