Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning, Förändrad sexdelad plan |
Stomme |
Skiftesverk, Bulhus |
Grund / Sockel |
Sockel: Slätputsad betong, Ytterrappa: Betong |
Fasadmaterial |
PUTS, ytskikt av sprutputs, typ Serponit. N fasaden med äldre, ojämn spritputs. |
Övriga fasaddetaljer |
Fönsterbleck i koppar. Stuprör med tratt och falsade upptill, nedtill pressade böjar. Väggmonterade lyktor i koppar. |
Fönster |
Utbytta omkring 1989 mot utåtgående kopplade bågar med samma indelning som de äldre: mot gatan tvåluftsfönster, 3 rutor höga. Mot S ett fönster i tre lufter samt på O gaveln mindre fönster i varierande format och utförande, generellt två rutor höga samt fri placering. |
Fönsteromfattning |
saknas, drygt decimeterdjupa utvändiga smygar. |
Dörrar |
Mot gatan utåtgående parspegeldörr i nyrenässans med gjutjärnsgaller i övre fyllningarna. Mot gården nytillverkad (ca 1990) dörr i traditionell stil med diagonalställd, profilerad panel och kvadratiskt fönster ställt på hörn. |
Dörromfattning |
Mot gatan utvändig putssmyg. Vid gårdsentrén profilerat ekfoder med kopparplåtklädd krönbräda. |
Takform |
Brutet tak |
Taktäckmaterial |
Plåt |
Takplåttyp |
Falsad plåt med bandtäckning och fotränna |
Takplåtstyp 2016 |
Bandtäckt, svart, enkelfalsad. |
Takutbyggnad |
En mindre takkupa mot S samt ett takfönster. |
Skorsten |
En plåtklädd skorsten med vindflöjel av plåt |
Byggnadsbeskrivning |
Bostadshuset är ett exempel på stadsdelens och kvarterets äldre bebyggelse som uppkom intill ruinerna vid 1700-talets mitt. Ungefär 100 år senare, omkring 1850-60, byggdes huset troligtvis till, moderniserades och fick ett nytt mansardtak. Detta är ett mönster som återfinns hos andra bostadshus i omgivningarna. Under 1900-talet har huset moderniserats ytterligare och försetts med diverse moderna installationer. År 1932 rätades det sydöstra hushörnet ut till rät vinkel. I samband med detta vanns utrymme för en ny trappa till övervåningen, vilken därefter inreddes. Från att våningarna disponerats som åtskilda lägenheter, ingår nu bägge i en enskild bostad.
Byggnadens skiftesverksstomme står under ett plåttäckt mansardtak som bryts upp av en takkupa och ett takfönster mot norr. Byggnaden har moderniserats exteriört med en kantig 1950-talsputs, som förtar den äldre karaktären något men som dock finns bevarad både exteriört och interiört. Invändigt är planlösningen delvis bevarad och där finns bland annat tre kakelugnar från 1800-talets slut samt spegeldörrar och socklar. I övrigt är det moderna ytskikt.
Byggnadens stomme, ålder och bevarade äldre detaljer är av betydande kulturhistoriskt värde. Dessutom bidrar byggnaden till kvarterets och områdets arkitektoniska helhet med stora rums- och miljöskapande värden, viss exteriör uppstramning till trots. |