Dessa uppgifter finns om aktuell byggnad. Tillhör: S:t Nikolaus 7
Klicka på resp. flik för att visa uppgifterna...
Inventering | 4 (Visby innerstadsinventering 1996) |
Fastighetsbeteckning | S:t Nikolaus 7 |
f.d. Fastighetsbeteckning | |
Byggnadsnummer | 1 |
Byggstart | 1200 |
Byggnaden färdigställd | 1910 |
Arkitekt | K. Romin & CG. Staberg 1910, Birger Andersson 1989 |
Byggmästare | |
Byggherre | Frimurarbröderna |
Byggdatumkommentar | Byggnaden antas ha delar från 1200-talet, byggdes till 1910. |
Skydd | Byggnadsminne (Kulturmiljölagen) |
Kulturhistorisk Klassificering | A |
Ursprunglig funktion | |
Senare funktion | Bostad |
Nuvarande funktion | Frimurarloge, Café, Restaurang |
Exteriör stilepok | Medeltid, Historicerande blandstil |
Våningar | Två våningar |
Plantyp | Fri planlösning |
Stomme | Kalksten, Tegel, Lättbetong |
Grund / Sockel | KALKSTENSGRUND/TEGEL, BETONG köksdelen. KALK/BETONG trappor. |
Fasadmaterial | Brädriven kalkputs, Vit kalkputs |
Övriga fasaddetaljer | Fd fönster daterad till 1200-talet med två rundade bågar med rund mittpost i huggen kalksten på norra sidans östra del. Rundbågad fris längs takfoten. |
Fönster | En mängd variationer på spröjsade enkelfönster med innerbågar, oftast små romber, mörkblåmålade, vissa i rund- eller spetsbågade nischer, original från 1910 där sydligaste delens är störst med två rundbågade m. kolonnetter, sex lufter, blyfönster, stormjärn. Gaveln mot gatan har Frimurarlogens röda kors i översta fönstret. |
Fönsteromfattning | Varierande enkla huggna stendetaljer el. inget. Bv rundbågade sydfönster huggen sten runt o tre kolonnetter. |
Dörrar | Dubbeldörr, trä, sex speglar med profileringar i gotisk stil i norr, duvblåmålad. Port med två dörrar av brunbetsat trä och smide i sydväst och öst. |
Dörromfattning | Svagt spetsbågad nisch med småspröjsat glas i blåmålade snickerier i norr. Östentrén har huggen stenportal med arkivolter, Frimurarvapnet i röd sten över.Rundbågad nisch med putsat parti över dörren i sydväst. |
Takform | Sadeltak, Pulpettak |
Taktäckmaterial | Enkupigt lertegel, Skiffer |
Takplåttyp | |
Takplåtstyp 2016 | |
Takutbyggnad | TAKKUPA |
Skorsten | En putsad skorsten, En plåtklädd skorsten |
Byggnadsbeskrivning | Frimurarlogen, som byggnaden kallas, fick sitt nuvarande exteriöra utseende 1910. Den norra delen av byggnaden är en medeltida stenbyggnad från 1200-talet vilken byggdes om och till efter arkitektparet Romin och Stabergs ritningar 1910. Byggnadskomplexet består av flera delar vilka står i vinkel mot varandra. Stommen utgörs av kalksten i den medeltida delen och tegel i 1910-talets tillbyggnad. Byggnaden har två våningar samt en vindsvåning och är täckt av ett sadeltak beklätt med lertegel. Fasaden är försedd med en brädriven ofärgad kalkputs och har blåmålade snickerier. Fasadutformningen i den tillbyggda delen anspelar på ett medeltida formspråk vilket till viss del präglat den medeltida byggnadsdelen. Trappstegsgavlar, spets- och rundbågiga fönster, rundbågefrisen under takfoten anknyter dock direkt till en medeltida nystil. Frimurarlogens tillbyggnad från 1910 innehåller bland annat sal, matsal, tre ordenssalar och kontor. Denna del är mycket välbevarad, medan den medeltida delen har renoverats relativt hårt 1991-92. Den medeltida byggnadsdelen är sannolikt byggd under 1200-talets början, i samband med att den intill liggande kyrkan uppfördes. Den medeltida byggnaden består av två delar, varav den östra är den äldsta. Den har två våningar, källare och en tunnvälvd vindsvåning. På en teckning från mitten av 1800-talet är denna östra, främre delen, högre än den bakomliggande samt försedd med trappstegsgavel. Omkring 1862 lät grevinnan Fredrika Carlén bygga om sitt hus så att den bakre delen blev högre och då försågs även den med en trappstegsgavel. Från denna ombyggnad finns fönsteröppningar och även fönstersnickerier bevarade. 1873 då Frimurarlogen köpt fastigheten byggdes medeltidshuset om till logelokaler. Nästa stora ombyggnad är tillbyggnaden från 1910. Därefter har under 1980-talet en köksdel tillkommit, i gårdsvinkeln. Detta är en mycket individuell byggnad, präglad av och anpassad till Nikolairuinens närhet och Frimurarnas användning. Byggnaden har ett stort byggnads- och arkitekturhistoriskt värde genom sina äldre medeltida delar, samt genom 1910 års tillbyggnad. Byggnaden är även intressant ur ett samhällshistoriskt perspektiv där Frimurarlogen står som en betydande symbol för 1800-talets borgerliga föreningsliv i Visby. |
Interiör | Via norrentrén äntras salen i rokokoanda, blått/vitt, renoverad 1991-92; grålaserat trägolv, höga, profilerade fotlister e. original liksom väggmålningar av Harald Norrby, Katarina Söderdahl, vävspänt tak,stuck, ådringsmålade gotikiserande dörrar, ny trappa. Nedre rummet i äldsta medeltida delen, dito renoverat: skurgolv, mörkblå snickerier, inv. fönsterluckor, stänkmålning, väggskåp, dekorerade takbjälkar (1982). Matsal bv: 1910, grönmålad renässansboasering ca 160cm hög, vita kraftiga runda pelare med tärnings-kapitäl, huggna stenomfattningar, kolonetter till fönstren (nv igensatt), blyfönster med grönt, gult, rökfärgat glas, parinnerdörrar till entrén, fyra kvadratiska speglar var. Stor hall med trappa till övervåningen av grå/vit konststen, rund handledare av björk, nationalromantiskt, vitmålat räcke med svarvade spjälor, marmorerat överstycke o profilerade pelare. Den stora (Johannes)ogen har svartvit rutigt laminatgolv, symboliserande ljus o mörker, blå väggar med vita halvkolonner, vita pelare med ornamenterade kapitäl som "bär upp" en klassicerande arkitrav löpande runt rummet, friställd från den välvda, fluoroscerande himmeln upp till taknock. I norr en orgelläktare med orgel från Garda kyrka. Högryggade, vitmålade stolar och soffor utmed väggarna från 1910 gjorda hit, med Frimurarkorset stiliserat i ryggarna. Hall, kontor och två ordensrum i den norra delen finns därtill på övervåningen. Källare: den medeltida delen har två rum, nylagt flisgolv, putsat valv i ena, synliga bjälkar i andra, kalkstensväggar med många nischer av olika utförande, mot gatan en igensatt trappa upp, ett fd fönster igenmurat med flaskbottnar, ny murad pottkakelugn i ena rummet. Interiören är välbevarad, om än något hård renovering av medeltidsdelen. |
Källare | Under hela huset, Medeltida murverk |
Uppvärmning | Direktverkande el |
Övrigt | Utförlig beskrivning finns i byggnadshistorisk dokumentation, Länsstyrelsen. Bouppteckningar på 3:110 1688 o 1777 och i synnerhet ett hyreskontrakt på 3:111 från 1772 ger utförliga beskrivningar av stenhusens interiör. |
År | Arkitekt | Åtgärd | Byggmästare |
1893 | Ritningar till "Vaktmästarebostad" i "Frimurarordens gård"; 2 r m. kök i äldsta delen. Ej utfört. | ||
1909 | K. Romin o CG. Staberg | Tillbyggnad, ej utförd; 2 huskroppar m. torntrapphus, 6 takkupor m. spiror, korgång mot gården m. jugendanstrykning mm. | |
1910 | Johan Fardelin | Avloppsledningar | |
1910 | CG. Staberg | Hållfasthetsberäkning i div. järnbalkar o ståndare. | |
1910 | K. Romin o CG. Staberg | Tillbyggnad; 2 huskroppar m. salar i söder, ekonomiutr. i mitten | |
1926 | Wilhelm Dahlqvist | Vattenledningsarbeten | |
1936 | AB Olasens Gas o Vattenledningsaffär | Ångpanna, värmeledningar -"Aeroventelement", pumpar m.m | |
1937 | Hjalmar Carlssons El.byrå | Oljeeldning, elinstallationer | |
1982 | Birger Andersson | Restaurering/renovering; omputsning, takreparation, runt fönster i öst igenmuras, plåtarbeten, källaren m.m. | |
1989 | Gilberg Hansson AB | VA-installationer i tillbyggnaden, luftbehandlingssystem | |
1989 | Birger Andersson | Tillbyggnad; kök i gårdsvinkeln | |
1990 | Gilbert Hansson AB | VA-system i köket |
(klicka för större bild, öppnas i separat fönster)
1996 |