Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
Fri planlösning, Förändrad enkelstuga |
Stomme |
Pinnmur, Knuttimmer |
Grund / Sockel |
PUTSAD, slät kc. |
Fasadmaterial |
REVETERING, slät kalkputs. Tillbyggnaden mot gården med tjärstruken locklistpanel och breda bräder. |
Övriga fasaddetaljer |
Husnummer "6" ristat i putsen över dörren (kopierar tidigare lösning) |
Fönster |
Utbytta på 1980-talet: utåtgående kopplade tvåluftsfönster, 2 rutor höga (kvadratiska) mot gården några fönster i avvikande form: i bv med liggande format och fyra rutor (korsspröjs) per båge. I öv ett fönster, 3 rutor högt, ersättande en tidigare balkongdörr. |
Fönsteromfattning |
saknas |
Dörrar |
Utbytta på 1980-talet: entrédörr mot gatan kopia av tidigare spegelpardörr. Utåtgående med tre fyllningar/dörrblad. Övre fyllningen försedd med fönster. Mot gården modern villadörr, stående panel. |
Dörromfattning |
saknas |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Plåt |
Takplåttyp |
Falsad bandtäckning med fotränna |
Takplåtstyp 2016 |
Skivtäckt, svart, enkelfalsad. Lagt med en halv plåts förskjutning. |
Takutbyggnad |
|
Skorsten |
En plåtklädd ventilationshuv |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är placerad med långsidan mot gatan i söder. Den är två våningar hög och fasaden är slätputsad i en ljust gul kulör. Tillbyggnaden mot norr är klädd med en tjärstruken locklistpanel.
Huset har sitt ursprung i en knuttimrad enkelstuga från 1700-talet eller möjligen slutet av 1600-talet. År 1697 omtalas i Schilders karta en stuga med kålgård och gårdsrum vid S:t Olofs kyrka. I teckningar från 1800-talets första hälft anas en mindre knuttimrad byggnad, en enkelstuga, med brutet tak och gavel mot söder. Vid mitten av 1800-talet förefaller huset ha byggts till västerut i pinnmurs- eller troderteknik. Omkring 1860 höjdes huset med en våning och fick ett enhetligt sadeltak med gavlarna i väster och öster. Under 1900-talet har smärre moderniseringar ägt rum, bland annat indragande av vatten och avlopp 1937 och installation av värmepanna samma år. Därefter byggdes en balkong till mot ruinen i norr. Under lång tid stod huset relativt oförändrat. Under 1980-talet var huset förfallet och 1987 renoverades det genomgripande, varvid skadade delar av stommen ersattes och samtliga utvändiga snickerier ersattes med liknande. Det äldre plåttaket av svart plåt på glespanel ersattes med ny bandplåt på tät bördning och taket isolerades. Invändigt togs några väggar och vindsgolvet bort, så att huset fick en öppnare planlösning.
Husets exteriör har kvar sitt ålderdomliga uttryck och har ett högt kulturhistoriskt värde, med avseende dels på kontinuitet och dels på byggnadshistoria och byggnadsteknik. Dessutom är byggnaden en av få som kvarstår i omedelbar närhet till en av stadens ruiner. |