Exteriör stilepok |
Nyklassicism |
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten, Medeltida murverk |
Grund / Sockel |
Sockel: Slätputsad betong, Yttertrappa: Kalkstensplattor med stramt smidesräcke |
Fasadmaterial |
PUTS, slät kc-puts |
Övriga fasaddetaljer |
Sockellucka i stål mot gatan. Kraftiga gesimser på långsidorna samt släta gavlar. |
Fönster |
Snickerier från 1951; Utåtgående, kopplade tvåluftsfönster, 3 rutor höga. I vindsvåningen kvadratiskt format, 2 rutor höga. Mot V utbyggnad och frontespis med ospröjsade perspektivfönster i liggande format. På gavlarna lunettfönster delade i tre rutor. |
Fönsteromfattning |
Vit, slätputs, i relief ut från fasaden. |
Dörrar |
Huvudentré: utåtgående pardörr från 1951 i gustaviansk stil (återgående på den ursprungliga dörren?). Dörrblad i fernissad ek med räfflade fyllningar, varav den övre högsmal. Överljusfönster med blyinfattat glas; allt tillverkad med mycket hög kvalitet. Mot V (i suterrängplanet): längst i S utåtgående skyddsrumsdörr i stål. Mot det norra valvrummet i källaren en ingång eller nedgång; dörr i två blad (svaip, med horisontell delning) med liggande panel och historicerande smidesgångjärn. Längst i N enklare källardörr. Alla dörrar från 1951. |
Dörromfattning |
Huvudentrén kraftigt markerad med putsomfattning: slät bas med kannellerade pilastrar bärande en kraftigt markerad, profilerad arkitrav. Utvändig slätputsad dörrsmyg. Mot V rundbågig källarnedgång med synlig sten och utvändig smyg. |
Takform |
Brutet tak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
Mot O två indragna takkupor i nedre takfallet. Mot V bred frontespis med perspektivfönster innanför balkong. Äldre takfönster mot V. |
Skorsten |
En plåtklädd ventilationsskorsten, En skorsten av cementtegel |
Byggnadsbeskrivning |
Det Baumgartenska huset är en påkostad bostadsvilla som är uppförd i sten och har en gulputsad fasad. Det är byggt i en våning med ytterligare en under ett brutet tegeltäckt sadeltak, vilket bryts upp av takkupor och takfönster åt såväl öster som väster. Huset är byggt i souterrain och har källare under hela byggnadsytan. Mot botaniska trädgården i väster finns en utbyggnad från 1950-talet med en balkong till vindsvåningen. Utbyggnaden vilar på en pelarrad av sten i nivå med källarplanet.
Huset har en medeltida våning med två välda rum, delvis anpassade till skyddsrum efter andra världskriget. Den medeltida byggnaden eller källaren, som enligt traditionen är det så kallade Tranhuset, byggdes omkring 1817-20 på med det nu stående bostadshuset och karaktäriseras idag till volym och exteriör (undantaget gårdsfasaden mot väster) av denna påkostade 1800-talsutformning. Den för tiden moderna borgarbostaden fick under 1800-talet många efterföljare i grannskapet, där fastighet efter fastighet bebyggdes med högstatusbostäder. Byggnaden kom efter anläggandet av DBW:s botaniska trädgård i sällskapet DBW:s ägo och har delvis tjänat som föreningens klubblokal. I landsarkivet finns ett ombyggnadsförslag från 1912 till klubblokal för DBW med bland annat stora klubbrum och balkonger åt väster. Ombyggnaden utfördes aldrig. Efter smärre moderniseringar under 1900-talet, köptes huset omkring 1950 av byggmästaren Bror Eriksson som lät renovera byggnaden genomgripande efter ritningar av Olle Karth. Byggnaden fick i bostadsvåningarna helt ny planlösning och relativt exklusiv inredning, som ännu finns bevarad.
Byggnadens höga kulturhistoriska värden grundar sig framför allt på den bebyggelsekontinuitet man kan följa över seklerna. Tre tydliga etapper avspeglas; medeltid, tidigt 1800-tal samt 1950-talets modernisering, vilket gör huset byggnadshistoriskt värdefullt. Villan har även ett miljöskapande värde för såväl botaniska trädgården som den omgivande villabebyggelsen. |