Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
|
Stomme |
Resvirke (?) |
Grund / Sockel |
Sockel: Slätputsad betong, Yttertrappa: Betong med fyra steg med stramt smidesräcke (1950-tal) |
Fasadmaterial |
Slätputs, Kalkputs, KC-puts |
Övriga fasaddetaljer |
Kraftiga, omvikta gesimser samt gavelgesimser. Moderna stuprör. |
Fönster |
Utbytta på 1950-talet: Mot S ett kopplat tvåluftsfönster, 3 rutor högt samt ett mindre, kvadratiskt fönster utan spröjs. Mot V i gavelspetsen ett ospröjsat fönster. |
Fönsteromfattning |
saknas |
Dörrar |
Utbytta på 1950-talet: mot gatan i O garagedörr med två sidohängda portblad, stående smal panel. Vidare två utåtgående dörrar med dito smal panel och fönster upptill. Två liknande dörrar på gårdsfasaden mot S. |
Dörromfattning |
saknas. Garageportarna indragna, med några dm djup smyg. |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
|
Skorsten |
En plåtklädd ventilationsskorsten |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden som är en våning hög med inredd vind har gulputsad fasad likt fastighetens huvudbyggnad. Mot Tranhusgatan syns en garageport och två mindre dörrar. Det tegeltäckta sadeltaket avgränsas av profilerade gavel- samt omvikta gesimser.
Huset uppfördes år 1897 som redskaps- och manskapsbod till DBW:s botaniska trädgård. Vid avstyckningen och bildandet av nuvarande fastigheten S:t Olof 28, omkring 1950, togs byggnaden ur bruk. Huset byggdes då om och fick de nuvarande funktionerna garage, sopbod och gästrum. Östra gavelfasaden fick helt nytt utseende med bland annat garageportar. Samtidigt sattes vissa fönster igen mot gårdssidan.
Huset bevarar i sitt ombyggda skick trots allt en del av sin äldre karaktär, framför allt med de kraftiga gesimserna och det äldre takteglet. Byggnaden har betydelse i gatu- och gårdsbilden, vilket ger ett miljöskapande värde. Byggnaden utgör också ett typiskt komplement till bostadshuset med bland annat dess 1800- och 1950-talsprägel. |