Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar med inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Medeltida murverk, Kalksten |
Grund / Sockel |
PUTSAD, grå slätputs (kc) Yttertrappor av huggen kalksten, varav huvudtrappan under gatuvalvet i V har 3 rundade steg |
Fasadmaterial |
PUTS, slät kalkputs |
Övriga fasaddetaljer |
Mot SV fasat hushörn som anger en f d butiksentré från 1898. Äldre (1930-tal?) väggfast gatlykta samt infällt säkringsskåp till denna i samma hörn |
Fönster |
Varierande: dels utbytta 1983 varav några med instickskarm, dels äldre; Generellt utåtgående kopplade tvåluftsfönster, 3 rutor höga. Mot S 1 tr inåtgående snickerier, troligen 1940-tal. I takkuporna inåtgående fönster i en luft, 6 rutor. På O fasaden 2 bevarade 1700-tals fönster mot O har mitt- och tvärpost och upptill kvadratiska bågar med 4 rutor, nedtill stående bågar med 6 rutor. Ursprungliga hörnjärn av sen 1700- eller tidig 1800-talstyp. |
Fönsteromfattning |
saknas |
Dörrar |
Mot S inåtgående modern (1983) dörr i traditionell stil med liggande panel och smalt sidoblad samt överljusfönster i 5 rutor. Mot N och O liknande dörrar från 1983. Mot V, under gatuvalvet, huvudentré med bevarade dörrsnickerier från 1700-talets slut: inåtgående pardörr i rokoko med bukig nedre fyllning och snidad korgflätning. Övre fyllningen högsmal med svängt krön. Dörren hänger på invändiga gångjärn med flundrebeslag och insidan är ådringsmålad. Lunettformat stort överljusfönster i tre bågar |
Dörromfattning |
saknas |
Takform |
Sadeltak, valmat |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
takkupor från 1983, 2 st i vardera takfallet utom mot S. |
Skorsten |
Två plåtklädda skorstenar med profilerade krön |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är en traditionell stenbyggnad som fick sin nuvarande volym och huvudsakliga fasaduttryck omkring 1770. I byggnaden ingår dock omfattande medeltida murverk från två packhus från 1200-talet med en tunnvälvd passage eller en tidigare gränd emellan. Under 1600-talet byggdes huset om till bostad, för att sedan få sin nuvarande form vid 1700-talets slut i och med att det byggdes till söderut och breddades österut.
Byggnaden har två våningar med källare och inredd vind under ett lertegeltäckt valmat brant sadeltak. I vardera takfall, med undantag av det södra, finns två stycken takkupor. Fasaden är slätputsad och i huvudsak försedd med symmetriskt placerade spröjsade tvåluftsfönster. Två fönster från 1700-talet finns bevarade på den östra fasaden. Byggnaden har en entré på vardera fasad. Mot S:t Hansgatan i väster är entrén placerad under gatuvalvet och försedd med bevarade dörrsnickerier från 1700-talets slut samt med halvmåneformat överljusfönster. På bägge sidor om entrén finns rundvälvda stenomfattningar till två medeltida, numera igensatta källarnedgångar.
Interiört finns två kryssvälvda rum i bottenplanet på ömse sidor om den genomgående, tunnvälvda förstugan. I det södra valvrummet har ett väggskåp med 1600- eller 1700-talssnickerier i barock bevarats. I förstugan finns en huvudtrappa av huggen kalksten med trappräcke av korslagda spjälor och kalkstensflis på golvet. Övervåningen har en rak skänkkakelugn i rokoko. Viss äldre fast inredning är bevarad, men i övrigt är ytskikten förnyade och nya snickerier tillkomna.
Byggnaden moderniserades under 1800-talet och bottenvåningen inreddes då delvis med butiker. Omkring 1900 togs en butiksentré upp i det sydvästra hörnet, vilken 1938 byttes mot en ny butiksentré centralt på den södra fasaden. Bottenvåningen användes från 1940-talet som kemtvätt, en verksamhet som dock i högre grad omfattat och påverkat flygeln, byggnad 2, i öster. 1983 byggdes den aktuella byggnaden om för kommunal förvaltning, vinden inreddes och takkupor tillkom.
Trots byggnadens anpassning efter skiftande verksamheter genom tiderna, har den bevarat betydande medeltida delar samt en exteriör med tydliga 1700- och 1800-talsdrag, vilket ger den ett högt kulturhistoriskt värde. Dessutom har byggnaden ett miljö- och rumsskapande värde då den har ett framträdande läge intill Klosterplan i söder. |