Exteriör stilepok |
Senempire |
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
Vinkelbyggnad |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
Grund: Kalksten, Sockel: Kalksten, Yttertrappa: Kalksten med två steg |
Fasadmaterial |
Slätputs, grön-grå |
Övriga fasaddetaljer |
Putsad, profilerad takgesims med kragning om hörnen. |
Fönster |
Insticksfönster; 6-rutiga i bottenvåningen, 6-rutiga med tvärpost i den övre våningen. Fönster i flygelbyggnaden av varierande utformning och ålder. |
Fönsteromfattning |
Putsade, profilerade, raka fönsteröverstycken. |
Dörrar |
Entrédörren åt Norra Kyrkogatan är en pardörr med speglar. Den är nytillverkad med den tidigare dörren som förlaga. Dörren har ett äldre kryss-spröjsat överljusfönster. |
Dörromfattning |
Putsat, profilerat, rakt dörröverstycke. |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
Takfönster (två åt gatan, två åt gården) |
Skorsten |
En plåtklädd skorsten, En ventilationsskorsten |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett putsat stenhus i två våningar med inredd vind. Fasaden är uppdelad i fyra fönsteraxlar åt Norra Kyrkogatan och ytterdörren är placerad på den norra halvan av gatufasaden. Byggnaden står under ett tegeltäckt sadeltak och har en smalare vinkelställd utbyggnad i två våningar åt gården.
Det stenhus som nämns i 1785 års husklassifikation är sannolikt det samma som utgör bottenvåningen i dagens byggnad. Det finns uppgifter om att huset dessutom delvis är byggt på medeltida grund. I början av 1860-talet byggdes huset på med en våning och fick sitt nuvarande utseende, med en exteriör utformning präglad av senempir. Den nedre våningens fönster är mindre än de på övervåningen, vilket visar på den senare påbyggnaden. Byggnadens exteriör är välbevarad, med profilerade kornischer över fönster och dörrar, profilerade och omvikt gesims under takfoten. Traditionellt gotländska karaktärsdrag är det branta takfallet med taktegel som ligger i liv med gaveln samt sockeln i kalksten. Byggnaden verkar i början av seklet varit avfärgad i en mycket ljus kulör och fick sin nuvarande grå kulör 1973. Med undantag av att fönster och entrédörr idag är kopior av originalen samt att interiören är kraftigt moderniserad så har byggnaden en mycket välbevarad karaktär från till- ombyggnaden på 1860-talet.
Byggnaden är en intressant representant för den i Visby och på Gotland vanliga företeelsen med ett medeltida murverk som under 1700-talet används som grund till en envåningsbyggnad, vilken vid mitten av 1800-talet ytterligare byggs på med en våning. Byggnaden har därmed ett viktigt processvärde samt ett stort kulturhistoriskt värde. Den välbevarade exteriören ger dessutom byggnaden ett byggnadshistoriskt värde. |