Alla uppgifter om byggnaden

Dessa uppgifter finns om aktuell byggnad. Tillhör: S:ta Maria 37

Klicka på resp. flik för att visa uppgifterna...

 Inventering  4 (Visby innerstadsinventering 1996) 
 Fastighetsbeteckning  S:ta Maria 37 
 f.d. Fastighetsbeteckning   
 Byggnadsnummer  1 
 Byggstart  1200 
 Byggnaden färdigställd   
 Arkitekt   
 Byggmästare   
 Byggherre   
 Byggdatumkommentar  Byggår okänt 
 Skydd  Byggnadsminne (Kulturmiljölagen) 
 Kulturhistorisk Klassificering  A 
 Ursprunglig funktion   
 Senare funktion  Bostad 
 Nuvarande funktion  Affär, Bostad 
 Exteriör stilepok  Medeltid 
 Våningar  Två våningar, tre våningar 
 Plantyp   
 Stomme  Kalksten 
 Grund / Sockel  Grund: Kalksten 
 Fasadmaterial  Grå slätpust, Huggen sten 
 Övriga fasaddetaljer  I fasaden syns spår efter tidigare fönster- samt dörröppningar exempelvis i den översta våningen mot norr där ett tidigare fönster igensatts. Den östra fasadens bottenvåning har en utåtgående bräddörr för soprum. Svalgång på den västra gavelns översta våning samt den norra mellanvåningen. 
 Fönster  Dels tolv-rutiga fönster med två utåtgående bågar dels små gluggar med eller utan fönsterglas. 
 Fönsteromfattning  Gluggarna har kalkstensomfattningar. 
 Dörrar  Åt söder: I bottenvåningen en rundbågig bräddörr med stående panel. Åt öst: Bräddörr på mellanvåningen med liggande profilerad panel. Åt norr: På mellanvåningen vid svalgången en rundbågig utåtgående bräddörr med liggande profilerad panel. Innanför bräddörren finns en inåtgående spröjsad glasdörr. Åt väst: I bottenvåningen en rundbågig bräddörr med stående panel. 
 Dörromfattning  De rundbågiga dörrarna har släthuggna kalkstensomfattningar. Den södra dörren är djupt indragen från fasadlivet. 
 Takform  Sadeltak 
 Taktäckmaterial  Enkupigt lertegel 
 Takplåttyp   
 Takplåtstyp 2016   
 Takutbyggnad   
 Skorsten  En skorsten 
 Byggnadsbeskrivning  Byggnaden utgörs av två sammanbyggda stenhus från medeltiden, troligen uppförda under 1200-talet. De två byggnaderna förenades till en byggnad vid början av 1700-talet. Den östra delen utgörs av ett tornhus med en tunnvälvd källare i markplan samt med två våningsplan med bostäder ovan källardelen. Den västra delen har två kryssvalv bevarade i markplanet och därutöver ett inrett vindsplan. Fasaden är till största delen slätputsad, dock är tornhusets södra och östra fasad oputsad. De båda byggnaderna står under lertegeltäckt sadeltak. I det södra takfallet på den lägre byggnaden finns två små takfönster. Byggnadens fönster består i huvudsak av småspröjsade tvåluftsfönster glest utplacerade i fasaden. Den lägre byggnaden har på den västra sidan ut mot Ryska gränd en rundbågig dörr med stående panel. Ovanför denna finns en hissbom med svalgång och en bräddörr. Tornhuset har en rundbågig dörr placerad djupt indragen från fasadlivet på den södra sidan. Åt öster leder en trätrappa upp till mellanvåningens entrén. Ytterligare en svalgång finns på tornhusets norra sida, försedd med en rundbågig bräddörr med spröjsad glasdörr innanför. Samtliga rundbågiga dörrar har en dörromfattning bestående av släthuggen kalksten. I byggnadens fasad finns spår efter tidigare fönster- och dörröppningar. Byggnaden har sannolikt förändrats många gånger under århundradena. Den ombyggnad och renovering som till största del kommit att prägla byggnaden genomfördes vid mitten av 1900-talet, då flera fönsteröppningar igensattes och den invändiga planlösningen ändrades och försågs med nya ytmaterial. Syftet var att exteriört ge byggnaden ett mera ursprungligt utseende. Idag rymmer de övre planen i byggnaden bostäder, medan markplanet i den låga byggnaden inrymmer ett kunskapscenter för byggnadsvård med en permanent byggnadsutställning. Byggnaden har i och med sitt medeltida ursprung med väsentliga delar bevarade från 1200-talet ett betydande byggnadshistoriskt och kulturhistoriskt värde. Den utgör ett omistligt inslag i miljön kring S:ta Maria domkyrka och har ett stort miljö- och rumsskapande värde. 
 Interiör  Den lägre delen mot väst har i gatuplan ett rum med två kryssvalv samt en vindsvåning. Tornhuset mot öst har en tunnvälvd källare i gatuplan och över denna ytterligare två våningar inredda till bostäder. Mellanvåningen i tornhuset utgör en hall med trappa, badrum samt en mindre lägenhet med pentry. Golvet i hallen är belagt med stora stenplattor i röd samt grå sten. Lägenheten har vitputsade väggar, mot söder av gips eller spånskivor. Väggarna är mycket tjocka, i den östra fönsternischen över 1 m. Golvet är i pentryt täckt av en linoleummatta och i bostadsrummet av brädor. Den västra väggen har delvis tagits fram som en trappgavel, uppskattningsvis ett senare ingrepp under 1900-talet. Den norra väggen har en rundbågig dörröppning med en spröjsad inåtgående pardörr till svalgången. Golvlisterna är höga och profilerade. Den översta våningen har en större lägenhet med vitputsade väggar samt ett linoleumtäckt golv. Vissa av väggarna är spån- eller gipsskivor. Den östra väggen har ett stort väggskpå från 1700-talet vilket sattes dit under 1900-talets mitt på platsen för ett fönster. Den västra väggen har resterna av en synlig rundbågig huggen stenomfattning. Golvlisterna är höga och profilerade. 
 Källare   
 Uppvärmning  Direktverkande el 
 Övrigt   

 

Ombyggnationer

Visa alla uppgifter...
 År   Arkitekt   Åtgärd   Byggmästare 
1959  I. Bergman  Ritning förslag till ombyggnad (planer, sektion)   
1960  Värmetekniska byrån  Ritning sanitetsteknisk anläggning   
1967  Per-Erik Nilsson  Illustration till nybyggnad av plank och mur.   

 

Alla bilder på denna byggnad

(klicka för större bild, öppnas i separat fönster)

1996
     		1996