Exteriör stilepok |
|
Våningar |
En våning med inredd vind |
Plantyp |
|
Stomme |
Tegel, Lättbetong |
Grund / Sockel |
Sockel: Svarta kalkstensskivor, Grå slätputsad, Grund: Kalksten, Betong, Yttertrappa: Kalksten |
Fasadmaterial |
Sprutputs, gul |
Övriga fasaddetaljer |
Dekorativ, profilerad, oputsad takgesims åt Korsgatan av tegel. |
Fönster |
Åt Korsgatan: Smårutiga större stickbågiga fönster med vädringsrutor, sannolikt ursprungliga. I takkuporna fyr-rutiga fönster med dels 1900-talsbeslag dels beslag vanliga under 1890-talet. I utbyggnad åt gården två-rutiga, sannolikt 1940-talsfönster. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
Åt Korsgatan: Ej ursprunglig pardörr med liggande panel och spröjsat glas i övre delarna. Dörröppning är stickbågig.Entrédörr åt Korsgatan: Upptagen i en av de ursprungliga fönsteröppningarna, in till både bostadshuset (byggnad 1) och till genomgång till smedjan. Dörren är indragen i fasaden och är en relativt ny spegeldörr med glasruta i övre delen. Dörröppningen har järngallergrind i liv med fasaden. Åt Tullhusgränd: Stor port i aluminium med glasrutor i övre delen. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Brutet tak, Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Plåt |
Takplåttyp |
Åt Korsgatan: Svart plåt med skivtäckning och ståndfals. Tillbyggnad: Svart plåt med bandtäckning och ståndfals. |
Takplåtstyp 2016 |
Ö: Skivtäckt, omålad, dubbelfalsad. Lagt med en halv plåts förskjutning. S: Bandtäckt, svart, dubbelfalsad. |
Takutbyggnad |
Tre takkupor åt Korsgatan. Ovanpåliggande altan. |
Skorsten |
En plåtklädd skorsten med krön |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden uppfördes 1895 som en smedja, sammanbyggd med fastighetens bostadshus, byggnad 1. Redan omkring sekelskiftet 1900 byggdes smedjan ut, in mot gården, med ett utrymme för en ångpanna, för att kort därefter förses med en verkstadsdel. Efterhand har den sedan byggts om- och till i flera omgångar, så att den numera även inrymmer kontor och personalutrymmen. Byggnaden sträcker sig i en vinkel över större delen av tomtens yta, med den yngsta, lägre verkstadsdelen från 1990, placerad med gaveln ut mot Tullhusgränd i sydväst.
Den ursprungliga byggnadsdelen, placerad med långsidan ut mot Korsgatan i sydost, har en stomme av tegel i en våning med en inredd vind under ett plåttäckt tak. Takfallet ut mot gatan har mansardform och bryts upp av tre plåtinkädda takkupor, medan det nordvästra takfallet har fått en flackare sadeltaksform. Sannolikt fick byggnaden denna takform 1946, då smedjan byggdes på med en våning. Samtidigt byggdes den till, mot nordväst, och vidare i vinkel, mot sydväst. Ovanpå denna del finns numera en öppen altan, försedd med ett spjälräcke. Verkstadsdelen från 1990 har en stomme av betongblock i en våning under ett sadeltak, belagt med bandplåt. Samtliga fasader har en enhetlig, gulavfärgad spritputs. Längs takfoten ut mot Korsgatan löper en oputsad, profilerad tegelgesims.
Ut mot gatan finns den ursprungliga ingångsporten med stickbågeformad överdel. Denna har en nyare pardörr, klädd med liggande panel och försedd med spröjsade glas i dörrbladens övre delar. Söder om porten finns en entré, från 1946, till bostadshuset, byggnad 1, och med en genomgång till smedjan. Dörren är en spegeldörr, med glasruta i den övre delen, som ersatte ett ursprungligt fönster. Entrédörren är indragen i fasaden och täcks av en smidesgrind, placerad i liv med fasaden. Verkstadslokalen nås från gränden via en glasad aluminiumport som upptar större delen av byggnadsdelens gavel. Ut mot gatan finns två småspröjsade, stickbågeformade fönster. Fönsterbågarna är i en fast luft, men är försedda med öppningsbara vädringsfönster. Takkuporna har spröjsade tvåluftsfönster, medan fönstren in mot gården genomgående är i två lufter med ospröjsade bågar.
Den äldsta delen har ännu kvar en ålderdomlig prägel. Där finns en hel del äldre inredning bevarad, såsom smedjans härd i tegel. Golvet i denna del ligger lägre än gatunivån. I vindsvåningen finns en jungfrukammare och kontors- och personalutrymmen.
Byggnaden med dess tillbyggnader är en av få bevarade hantverks- och verkstadslokaler, så väl i hamnområdet som i innerstaden. Den har därmed inte bara ett stort kulturhistoriskt värde och miljöskapande värde för kvarter och stadsdel, utan även stora samhälls- och socialhistoriska värden samt ett betydande industrihistoriskt värde för innerstaden. |