Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
A: Tre våningar, A: Två våningar, C: En våning |
Plantyp |
|
Stomme |
Kalksten, Medeltida murverk, Silikattegel, D: Kalksten, Cementtegel, Silikattegel |
Grund / Sockel |
Sockel: Sockelmarkering |
Fasadmaterial |
Slät KC-puts från 1974, avfärgad med ockragul kalkfärg. |
Övriga fasaddetaljer |
1a: I-formade ankarslut åt S, profilerad taklist i fasadens färg på långsidorna, påkörningsskydd av kalksten från 1995, äldre elbelysning för gatan fäst i det sydöstra hörnet, släta gavlar; 1a, 1b: ovan den välvda entrén till gångpassagen finns affärsnamnet "YLLET" i smidesbokstäver; 1b: I-formade ankarslut åt N, profilerad taklist i fasadens färg, två tegelkrönta stödpelare åt N; 1c: profilerad taklist åt V, 1d: synligt oputsat hammarband, utstickande taktassar. |
Fönster |
1a: Kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera luft, placerade i äldre karmar i fasadliv. Fönstrens storlek är något mindre i dess östra del. Äldre igensatta lastöppningar i båda gavlarna togs upp till fönsteröppningar och fönstret i vån 2 tr. åt V återställdes till ursprunglig storlek, 1995. Fönstret i den östra gavelspetsen är djupt indraget i fasaden. 1a, 1b: Till butiken finns två skyltfönster från 1930 i portiken åt Ö. 1b: Två kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera båge i övervåningen åt Ö, återupptagna 1995, två kopplade tvåluftsfönster med två rutor i vardera luft åt N, i äldre karmar, 1c: Två tvåluftsfönster med vardera en ruta från 1946, 1d: kopplade tvåluftsfönster med två rutor i vardera luft i den äldre delen i öster och tre rutor i vardera luft i den västra delen. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
1a: bred trädörr klädd med snedställd panel åt N; 1a, 1b: Tre butiksdörrar från 1930 med ruta vars övre kant är snidad och ett nedre refflat fält i gångpassagen åt Ö, varav den mittersta har förspikad ruta; 1b: fönsterdörr från 1995 i övre våningen till takterrassen åt V; 1c: glasad trädgårdsdörr med aluminiumstomme år V, från 1995; fd port i rundbågig öppning åt S med två dörrblad klädda med snedställd panel, två dörrar till trapphuset åt N klädda med snedställd panel från 1995. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Sadeltak, C: Pulpettak med takterrass |
Taktäckmaterial |
Lertegel, C: Plåt |
Takplåttyp |
Svart bandplåt |
Takplåtstyp 2016 |
Ser ej vid okulärbesiktning. |
Takutbyggnad |
1b: Takterras med smidesräcke från 1995,1c: En bred plåtklädd tegeltäckt takkupa på vardera takfall den östra från 1946, den västra från 1968, 1d: två plåtklädda takkupor åt N från 1934. |
Skorsten |
A: En putsad skorsten av tegel avtäckt med cementplatta |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden sträcker sig utmed Brännerigränd, i fastighetens södra del. Den består av flera olika delar, ursprungligen tre olika hus, som idag är sammanbyggda och har en enhetlig funktion och form. Huset är en till tre våningar högt och dess stomme består dels av medeltida kalksten och silikattegel och dels av korsvirke och knuttimring. Byggnadens fasad är slätputsad i en gul kulör med mörkt blågröna snickerier och tegelbelagda tak.
Den första delen, A, är medeltida i två våningar och ligger i tomtens sydöstra hörn med gaveln mot S:t Hansgatan och längs Brännerigränd. På 1760-talet byggdes den delen om och erhöll en tredje våning, en förlängning mot S:t Hansgatan i öster, vilken 1930 togs upp som portik för gående, samt en flygel i två våningar åt norr. Den senare utgör byggnadsdel B. Genom flygeln löpte ursprungligen ett portlider till den inneslutna gården. År 1946 gjordes en tillbyggnad C mot gården, i vinkeln mellan A och B, vilken även omfattade källarplanet. Denna har en enkel utformning med ett plåtklätt pulpettak.
På 1700-talet uppfördes också ett brygghus, D, i en våning mot byggnadens västra gavel, med långsidan mot Brännerigränd. Brygghuset förlängdes västerut 1934 och dess vind inreddes till lager varpå två takkupor togs upp åt norr.
Byggnadsdel E är en förlängning mot väster av brygghuset och utgör alltså tomtens sydvästra del med gaveln mot Mellangatan. Den innehåller i sin nedre våning två sammanbyggda medeltida stenhus. Dess övre våning tillkom sannolikt på 1600-talet med knuttimring i västra delen och korsvirke i östra. Huset förlängdes åt öster vid 1800-talets slut, men kom, inte förrän 1968, att länkas samman via en trapphuslänk med brygghuset.
Byggnaden övergick 1786, från att ha varit privatägt, till Visby Stad varpå stadens fattighus inrättades här. Under perioden 1844 till 1887 fungerade huset som logement åt Artilleriförläggningen. Husets östra delar började vid sekelskiftet att användas för affärsverksamhet. Byggnaden har trots senare tiders förändringar kvar en del av sin ursprungliga prägel vad gäller volym, fönstersättning och det obrutna tegeltaket. Byggnadens exteriör har givits ett enhetligt utseende vad det gäller puts och fönstersnickeriernas färgsättning vid en totalrenovering 1995.
Byggnaden har arkitektoniska och kulturhistoriska värden. På grund av att den består av så många olika delar, från skilda tider, har den också ett kontinuitetsvärde. |