Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
Två våningar |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Kalksten, Knuttimmer, Korsvirke |
Grund / Sockel |
Kalkstensgrund, hög cementsockel i fasadens färg. |
Fasadmaterial |
Slät kc-puts avfärgad med ockragul kalkfärg. |
Övriga fasaddetaljer |
Utstickande knutskallar i den övre våning åt V; I-formade ankarslut, inklädd takfot, tjärad vattbräda. |
Fönster |
Kopplade tvåluftsfönster med tre rutor i vardera luft, placerade i fasadliv. |
Fönsteromfattning |
Saknas |
Dörrar |
Liggnade källarluck av bräder åt N. |
Dörromfattning |
Saknas |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
Saknas |
Skorsten |
Två plåtklädda ventilationshuvar |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden sträcker sig utmed Brännerigränd, i fastighetens södra del. Den består av flera olika delar, ursprungligen tre olika hus, som idag är sammanbyggda och har en enhetlig funktion och form. Huset är en till tre våningar högt och dess stomme består dels av medeltida kalksten och silikattegel och dels av korsvirke och knuttimring. Byggnadens fasad är slätputsad i en gul kulör med mörkt blågröna snickerier och har tegelbelagda tak.
Den första delen (A) är medeltida i två våningar och ligger i tomtens sydöstra hörn med gaveln mot S:t Hansgatan och långsidan längs Brännerigränd. På 1760-talet byggdes denna del om och erhöll en tredje våning, en förlängning mot S:t Hansgatan i öster, vilken 1930 togs upp som portik för gående, samt en flygel i två våningar åt norr (B). Genom flygeln löpte ursprungligen ett portlider till den inneslutna gården. År 1946 gjordes en tillbyggnad (C) mot gården, i vinkeln mellan A och B, vilken även omfattade källarplanet. Denna har en enkel utformning med ett plåtklätt pulpettak.
På 1700-talet uppfördes även ett brygghus (D) i en våning mot byggnadens västra gavel, med långsidan mot Brännerigränd. Brygghuset förlängdes västerut 1934 och dess vind inreddes till lager varpå två takkupor togs upp åt norr.
En förlängning av brygghuset mot väster utgör alltså tomtens sydvästra del (E) med gaveln mot Mellangatan. Den innehåller i sin nedre våning två sammanbyggda medeltida stenhus. Dess övre våning tillkom sannolikt på 1600-talet med knuttimring i västra delen och korsvirke i den östra. Huset förlängdes åt öster vid 1800-talets slut, men kom inte förrän 1968 att länkas samman via en trapphuslänk med brygghuset.
Byggnaden övergick 1786, från att ha varit privatägt, till Visby Stad varpå stadens fattighus inrättades här. Under perioden 1844 till 1887 fungerade huset som logement åt Artilleriförläggningen. Husets östra delar började vid sekelskiftet att användas för affärsverksamhet. Byggnaden har trots senare tiders förändringar kvar en del av sin ursprungliga prägel vad gäller volym, fönstersättning och det obrutna tegeltaket. Byggnadens exteriör har vid en totalrenovering 1995 givits ett enhetligt utseende vad gäller puts och fönstersnickeriernas färgsättning.
Byggnaden har arkitektoniska och kulturhistoriska värden. På grund av att den består av så många olika delar från skilda tider har den även ett kontinuitetsvärde. |