Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
En våning |
Plantyp |
Dubbelrad |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
PUTSAD, slät, grå |
Fasadmaterial |
Gul puts |
Övriga fasaddetaljer |
Betongtrappa, litet plåttak ovanför entrén. Omvikt vit takgesims, vita vindskivor, svarta häng- och stuprör. Takkupor i svart plåt. Brandstege på södra gaveln. Skylt i sten på södra gaveln, stentavla på norra gaveln. |
Fönster |
Rödmålade sexrutiga kopplade från 1959. På vindsvåningen utåtgående och på bottenvåningen inåtgående. |
Fönsteromfattning |
|
Dörrar |
Pardörr i teak med fönster i övre delen samt överljus. |
Dörromfattning |
|
Takform |
Brutet tak |
Taktäckmaterial |
Lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
TAKKUPA |
Skorsten |
En svart ventilationshuv av plåt |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden uppfördes som skolhus 1823, men används idag som inkvarteringsbyggnad av Östersjöns Författar- och Översättarcentrum. Huset har en stomme av kalksten i en våning med inredd vind. Fasaden har en gul något skrovlig puts, den grå sockeln är däremot slätputsad. Taket är ett tegeltäckt mansardtak som är uppbrutet av takkupor med pulpettak. En stramt utformad, välgjord gesims av plåt löper under takfoten på långsidorna och runt knutarna. Fasaden och takkuporna har rödmålade, spröjsade treluftsfönster. Huvudentrén, en pardörr av teak, finns på den norra gaveln.
Stenen till bygget togs från ringmuren, efter ett murras vid Silverhättan 1822. Från 1875 nyttjades huset som slöjdskola. Lokalbehovet ökade och1881 byggde man därför till ca tre meter i två våningar mot norr och en hel övervåning byggdes på. Samtidigt ersattes det ursprungliga mansardtaket av ett sadeltak som kläddes med plåt. När skolan 1959 byggdes om till elevhem för pojkar revs övervåningen bort och byggnaden återfick ett brutet tegeltak i ett rekonstruktionsförsök till en ursprunglig utformning för att ytterligare höja byggnadens kulturhistoriska värde. De stora salarna blev nu indelade i mindre sovrum för en - två pojkar. I samband med en ombyggnad av huset till inkvartering för gästforskare vid Östersjöns Författar- och Översättarcentrum 1993, installerades badrum i varje rum. Även husets övriga interiör förändrades i samband med den senaste ombyggnaden.
Trots de genomförda ombyggnaderna har byggnaden ett högt kulturhistoriskt värde, ur såväl socialhistorisk som byggnadshistorisk synvinkel. Byggnaden utgör dessutom ett omistligt inslag på den öppna platsen ovanför domkyrkan, vilket ger den ett miljöskapande värde i stadsbilden. |