Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden, som är stadsdelens största, inrymmer bostäder och kontorslokaler. Den uppfördes 1910 med en putsad stomme av tegel, i tre våningar med inredd vind och ett vinkelställt bakbygge. Byggnaden var då utformad i en rikt dekorerad jugendstil, med utåtsvängda gavlar på mansardtaket, varierad fönsterutformning i varje våningsplan och försedd med flera rundade burspråk.
Efter en omfattande brand, år 1957, återuppbyggdes huset i en stramare modernistisk stil till samma volym, men med tre högre våningsplan, utan vindsvåning. Mot torget i norr behölls det tegeltäckta takets mansardform, dock med ett brantare, nedre takfall till det tredje våningsplanet, medan taket in mot gården fick sadeltaksform. Det vinkelställda bakbygget har ett plåttäckt pulpettak med fall in mot gården i öster. Fasaden mot öster är något utdragen förbi knuten och är försedd med en plåtprofil nedanför taksprånget, för att från torget ge byggnaden ett homogent inryck av symmetriskt mansardtak. Även bakbygget är i tre våningar och dess västra långsida är en fönsterlös, gråputsad brandvägg. Längs gatufasadens takfot löper en smal, profilerad gesims. I övrigt är hela fasaden täckt av en gulavfärgad spritputs. In mot gården finns två balkonger med indragen placering i fasaden, en i huvudkroppens tredje våningsplan och en i den snedställda övergången mellan de båda byggnadsdelarna. Huvudentrén är centralt placerad i fasaden mot torget och utgör den enda byggnadsdetaljen som tydligt minner om dess ursprungliga jugendkaraktär. Dörren är en glasad pardörr med oljat ramverk, försedd med ett större överljusfönster med blyinfattade, färgade glas. Entrén har en ursprunglig, bred, vitputsad, profilerad omfattning, med kannelerade socklar nedtill. Framför dörren ligger en slät kalkstenshäll. In mot gården finns två glasade, bruna lättmetalldörrar, en till varje byggnadskropp. Dörren i vinkelbyggnaden nås via en gjuten trappa i flera steg och är försedd med ett enkelt smidesräcke. Fönstren är grönmålade och utgörs till största delen av kopplade tvåluftsfönster, förutom i gatufasaden där de två nedre våningsplanen har fönster med tre lufter och det översta våningsplanet har kvadratiska enluftsfönster.
Invändigt är byggnaden till största delen präglad av de renoveringar och ombyggnader som genomfördes efter branden. I trapphuset finns dock en del äldre detaljer bevarade, såsom ett mosaikgolv, trappräcket i smidesjärn och en del snickerier. Trapphusets väggar har dekormåleri med blomgirlander från 1960. 1979 byggdes en del av lägenheterna om till kontorslokaler.
Den voluminösa byggnaden har en central placering längs Södertorgs södra sträckning. Dess ursprung, i det tidiga 1900-talets jugendepok, döljs numera av en karaktäristisk 1960-talsprägel, med några få bevarade äldre detaljer. De båda gestaltningarna gav vid tillkomsten upphov till samhällsdebatt och bidrar till att ge byggnaden ett visst arkitekturhistoriskt värde för kvarteret och stadsdelen. |