Exteriör stilepok |
Nyrenässans |
Våningar |
Två våningar med inredd vind |
Plantyp |
Förändrad sexdelad plan |
Stomme |
Kalksten |
Grund / Sockel |
Grund: Kalksten, Sockel: Huggen kalksten, Yttertrappa: Kalksten med fyra steg |
Fasadmaterial |
Puts, slätputs, rusticerad, kimrökgrå |
Övriga fasaddetaljer |
Profilerad takgesims och rundbågefris. Profilerad gördelgesims. De två våningarna har olika utförd rusticering (stenimiterande putsrelief). Mittrisalit med kalksten i bottenvåning. Över huvudentrén kalkstensplatta med namnet "Tullkammare" ingraverat. Mittrisaliten kröns med en balustradliknande murstycke i huggen kalksten ovan takfoten. |
Fönster |
I bottenvåning stickbågiga fönster, fyr-rutig spröjsning per fönsterluft med rombisk spröjs i mitten. I 2:a våningen rundbågiga fönster med tre rutor per fönsterluft och en rund fönsterruta i rundbågen. |
Fönsteromfattning |
Solbänkar av kalksten. Putsade fasetter under fönstren. Över 2:a våningens fönster rundbågiga listverk. |
Dörrar |
Huvudentré: Stickbågig port inskjuten i fasaden. Port med fasetterade speglar och glas i den övre delen. Två större portar åt hamnen och en åt norr: panelade med stående panel och dekorativ panel i form av en cirkel. Samtliga dörrar är från huset ursprungliga. |
Dörromfattning |
|
Takform |
Sadeltak, valmat |
Taktäckmaterial |
Plåt |
Takplåttyp |
Skivtäckning, ståndfals, omålad |
Takplåtstyp 2016 |
Skivtäckt, omålad, troligen dubbelfalsad. Lagt med en halv plåts förskjutning. |
Takutbyggnad |
Två takkupor med sadeltak åt Skeppsbron, två åt norr och fyra åt öst. |
Skorsten |
Två plåtklädda ventilationsskorstenar |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden uppfördes 1866 som tull- och packhus, men inrymmer sedan 1990-talet kontors- och undervisningslokaler. Den har en stomme av kalksten i två våningar med vind under ett plåttäckt, valmat sadeltak. Takfallen bryts upp av små plåtinklädda takkupor i varierade utföranden. Fasaden har inte förändrats märkbart sedan 1872, då den omgestaltades till rustik nyrenässansstil, med rusticerad putsyta i varierat utförande på de båda våningsplanen och med markerat mittparti i huvudfasaden, mot Skeppsbron i nordväst. Längs takfoten löper en profilerad gesims med rundbågefris och runt hela byggnaden löper även en våningsavskiljande, profilerad gördelgesims. Mittpartiet har en beklädnad av släthuggen kalksten i bottenvåningen. Över huvudentrén, centralt placerad i mittpartiet, finns en infälld kalkstensplatta med inskriptionen, ”TULLKAMMARE”. Mittpartiet kröns, ovanför takfoten, av ett balustradliknande murstycke i huggen kalksten. Fönster- och dörromfattningar är stickbågeformade i bottenplanet och rundbågeformade, försedda med putsade listverk, i det andra våningsplanet. Under alla fönster finns putsade fasettdekorer. Samtliga fönster har två lufter med fint spröjsade bågar i varierade utföranden och solbänkar av kalksten. Huvudentrén är något indragen i fasadlivet och utgörs av en större pardörr med fasetterade spegelfält och glasrutor i den övre delen. Entrén nås via en kalkstenstrappa i fyra steg. På var sida om entrén finns en större dubbelport till de gamla packhusutrymmena. Portarna har dörrblad med mönsterpanel. Samtliga snickerier är brunmålade.
Under 1900-talets andra hälft gjordes flera invändiga ombyggnader av Tullhuset. Den mest omfattande genomfördes 1956, då planlösningen ändrades och vindsvåningen inreddes.
Byggnaden är en av stadens bäst bevarade statliga institutionsbyggnader från 1800-talet och utgör med sin rustika nyrenässansstil även en karaktärsbyggnad för hamnområdet. Den har därmed såväl stora kulturhistoriska och byggnadshistoriska värden som ett arkitekturhistoriskt värde. |