Exteriör stilepok |
Schweizerstil, 1800-tal |
Våningar |
Två våningar med inredd vind |
Plantyp |
Fri planlösning |
Stomme |
Sten, Trä |
Grund / Sockel |
Grund: Kalksten |
Fasadmaterial |
PUTS, slätputsat och avfärgat i ljust gult. Tillbyggnad i reveterat trä. |
Övriga fasaddetaljer |
Kalkstenstrappa framför dörr på framsidan. Utstickande vitmålade taktassar. Svarta stuprör i plåt. Vindskivor i svart plåt. Verandan är i jugendstil med blåmålad glasdörr. Ovanpå glasverandan finns balkong med vitmålat utsnidat träräcke och krysspröjsade fönster. Över framsidans balkong mycket är gaveln klädd med panel och med snickarglädje som är vitmålad. |
Fönster |
Blåmålade snickerier två bågar, sex rutor eller med två bågar och fyra rutor. I verandautbyggnaden fönster med sex bågar varav de tre övre är korrspröjsade. I övre våningen fönster ned en båge och krysspröjsar. Vindsvåningen har ett tredelat kryss-spröjsat fönster. |
Fönsteromfattning |
Vindsvåningens fönster har profilerarade omfattningar i trä. Fönstren i bottenvåningen saknar omfattningar och är försedda med fönsterbänkar i sten. |
Dörrar |
Blåmålad nytillverkad trädörr med återanvänt dekorerat gjutjärnsgaller. |
Dörromfattning |
Ej undersökt. |
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Enkupigt lertegel, Plåt |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
TAKFÖNSTER litet i svart gjutjärn mot öster. |
Skorsten |
Två svarta skorstenar av plåt |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett putsat boningshus i två våningar med vind och en liten källare. Huset uppfördes ursprungligen kring 1863, med gavlarna mot Birgers gränd respektive Sjömuren, med en stomme av sten och trä. Dess västra gavel utgörs av en del av Sjömuren. En tillbyggnad mot norr har en reveterad trästomme. Byggnaden täcks av ett stort tegelbelagt sadeltak. Det är exteriört präglat av den så kallade schweizerstilen. Hela huset är slätputsat och avfärgat i ljust gult med undantag av det östra gavelröstet som är inklätt i en stående vitmålad panel med utsirad snickarglädje. Gaveln präglas av en snickarglädje med en utsirad taklist längs takfoten och profilerade taksparrar längs det, över gaveln, överskjutande taket. Ovan bottenvåningens utbyggda glasveranda finns en balkong med utsirat träräcke och krysspröjsade fönster. Det panelade gavelröstet har ett tredelat, krysspröjsat fönster med profilerade omfattningar. Den norra tillbyggnaden är betydligt mer stram i sin utformning då den saknar den snickarglädje som präglar den södra delen. Sadeltaket är i takfallens nedre del brutet i vinkel med ett nästan plant fall.
Byggnaden har etappvis förändrats från dess ursprungliga utformning genom ett antal tillbyggnader. 1899 tillkom balkongen mot öster samt en utbyggnad vid den norra gaveln. Utbyggnaden var ursprungligen mindre med detaljer i snickarglädje, en balkong mot norr, en verandautbyggnad och fasaden var indelad i vertikala fält av omväxlande sprit- och slätputs. Redan 1901 förlängdes dock utbyggnaden och den norra balkongen försvann. 1922 tillkom glasverandan i den östra gavelns bottenvåning, under den redan befintliga balkongen. Byggnaden har trots dessa förändringar bevarat sin ursprungliga karaktär. Även interiört är huset mycket välbevarat med flera ursprungliga snickerier och detaljer.
Byggnaden utgör en exponent för det sena 1800- och tidiga 1900-talets influenser av sommarnöjet, i Visby kanske mest influerat av prinsessan Eugenies Fridhem. Huset utgör, med sin breda västgavel, en viktig del av ringmurens siluett sedd från Almedalen och dess läge i en vacker trädgård med äldre växter höjer dess upplevelsevärde. Byggnaden betingar ett såväl arkitektur- och socialhistoriskt värde. |