Exteriör stilepok |
Traditionell |
Våningar |
En våning |
Plantyp |
Tillbyggd parstuga |
Stomme |
Knutimmer, Skiftesverk, Bulhus |
Grund / Sockel |
|
Fasadmaterial |
Spritputs med mellangrov struktur av KC-bruk (1950-tal). |
Övriga fasaddetaljer |
|
Fönster |
I hela bottenvåningen utom i köket sitter tvåluftsfönster med äldre karmar och med utåtgående kopplade tvårutsbågar (1958) Köksfönstret är okopplat och sannolikt isattt år 1909. Fönstren är grunt indragna i fasaden och har överbleck av trä eller plåt. Takfönster förstorat och flyttat (1970-tal). |
Fönsteromfattning |
|
Dörrar |
I köksutbyggnaden sitter en spegeldörr (1909) vilken inte brukas idag. I södra delen av gårdsfasaden finns en dörr med stående smal panel sannolikt isatt på 1940-talet. |
Dörromfattning |
|
Takform |
Sadeltak |
Taktäckmaterial |
Enkupigt lertegel |
Takplåttyp |
|
Takplåtstyp 2016 |
|
Takutbyggnad |
|
Skorsten |
Två putsade skorstenar av silikattegel |
Byggnadsbeskrivning |
Byggnaden är ett knuttimmrat bostadshus. Det uppfördes förmodlingen under 1600-talets mitt, men har blivit om- och tillbyggd i skiftesverksteknik i senare tid. Byggnaden har en våning med inredd vind under ett lertegeltäckt sadeltak med profilerade takstolsändar. Det västra takfallet bryts upp av ett takfönster. Under byggnadens äldsta, och norra del finns en källare. Fasaden är spritputsad och avfärgad gul, med synliga riändar mot öster. Byggnaden är försedd med kvadratiska spröjsade tvåluftsfönster med profilerade överstycken. Fönstrens varierade placering på den västra fasaden visar på de olika ombyggnadsfaser byggnaden har genomgått under årens lopp. Huvudentrén är centralt placerad i fasaden mot Tunnbindaregatan och har en pardörr med speglar och ovala glasrutor i den övre delen. Framför dörren är en stor kalkstenshäll placerad. Dörren var ursprungligen placerad på byggnadens norra gavel. På den västra fasaden finns en tillbyggd farstukvist som uppfördes 1925. På samma fasads södra del finns en trädörr, klädd med stående panel.
Byggnaden präglas interiört av en renovering som genomfördes på 1950-talet. Några spegeldörrar från 1800-talets andra hälft finns bevarade tillsammans med en kakelugn och en äldre trappa.
Byggnaden har, genom den bevarade knuttimrade stommen från 1600-talets andra hälft, ett stort kulturhistoriskt värde. Den präglas även av 1700-talets utbyggnader, vilka avtecknas i dagens byggnad genom fönstrens placering i gatufasaden. Därmed har den även ett stort miljöskapande värde för bebyggelsemiljön på den Södra Klinten. |